Göteborgsposten – 15 juli 1870, sida 2

vis. Middagsrast hölls till kl. 4, då kårerna uppbröto till samfäld öfning, Arboga, Köpings och Orebro kårer i bataljon och de öfriga kompanivis till kl. 8, då bataljonen aftackades, hvarefter landshöfding Charpentier till densamma uttalade ett hjertligt tack. Härefter marscherade kårerna till sina lägerplatser, en liflig dans började och fortfor till kl. 10, då återfärden anträddes. Sala förening hade färdats 6 mil i vagnar, och hade bergslagskåren ej allenast erhållit arbetsfrihet, utan äfven full aflöning för den tid den i och för exercisen var frånvarande, i uppgående, som det sades, till 4 rdr pr man. IIvad j anordningarne på platsen vidkommer, var allting på i ett utmärkt sätt arrangeradt. Hvarje förening hade I sin musikkår, hvilka alla utan undantag på hedrani de sätt visade hvad arbete jemte god vilja kunna åstadkomma. Exercisen utfördes på ett såväl för befäl som trupp hedrande sätt. Enskilda medlemmar af Stockholms, Nora, Surahammars m. tl. föreningar hade infunnit sig. Vädret var under hela i tiden det herrligaste man kunde önska, och en stor mängd åskådare både från när och fjerran hade infunnit sig på platsen. Provincialläkareutnämningar. K. M:t har till provipcialläkare i Grangärdes distrikt af Stora Kopparbergs län utnämnt provincialläkaren i Torps distrikt med. lic. E. Lande lius; ochtill provincialläkare i Brösarps distrikt af Kristianstads län, t.f. stadsläkaren i Oskarshamn med. lic. C. J. Törnqvist. Elementarläroverket i Linköping, K. M:t har förordnat lektorn, fil. dokt. N. Östling att till den 1 Juli 1871 vara rektor vid detta läroverk. Såsom sökande till nyinrättade rådmansoch polismästaresysslan i Upsala hafva anmält sig v. häradsh:e J. E. Behmer, A. Ährling, A. Lindenkrona, W. Egnell, R. W. Bosieus, J. Malmberg, vice häradsh. juris utriusque kand. E. von Krusenstjerna, docenten m. m. C. J. Wahlberg och e. o. notarien M. Falk. Östra stambanan. I Norrk. Tidn. för i Tisdags läses: I denna vecka hitväntas kapten Nathorst, för att med biträden företaga nya undersökningar rörande den terräng, som östra stambanan skall komma att erhålla. Vi ha ryktesvis hört tvänne förslag uppgifvas för banans utgång härifrån stationen, nemligen ett med anbringande af tunnel genom backen utanför Norr tull och ett annat genom att taga en omväg norrut, bortemot Ostra Eneby kyrka, hvarigenom vägen betydligt förlängdes och Fiskeby jernväg tvenne gånger komme att öfvergås. Förmodligen torde valet utfalla för den billigaste vägsträckningen. Kung Carls kärrebyssa. Om deta nya skjutvapen innehåller Stockholms Dagbl. söljande intressanta meddelanden: Såsom bekant utfördes för öfver ett år sedan åtskilliga försök med denna af kapt. vid skärgårdsartilleriet Engström konstruerade lilla kanon, hvilka ådagalade att nämnde skjutpjes, jemte de verkligt goda egenskaper han visade sig ega, var behäftad med åtskilliga olägenheter, till hvilka bland annat hörde dels en nog inskränkt vändbarhet, dels ostadighet vid skottlo sningen, i det att rekylen genom den vid lavetten fästade spärrinrättning endast ofullständigt hämmades. Detta senare fel hade till följd. att, för erhållandet af en något så när säker tri kanonen ofta måste omriktas. Men då en af de för nämsta fördelar, man vid denna pjes ville uppnå, nemligen skjuthastighet, just förutsätter ett stadigt läge vid skottlossningen ), för så vidt det åsyftade ändamålet skall kunna vinnas, och rekylen med Engströmska lavetten, isynnerhet på hård mark, ej upphäfdes, så var det redan af denna orsak nödvändigt att genom konstruerandet af ett nytt lavettage, som uppfyllde detta vilkor, undanrödja det fel som med den förra lavetten var törenadt, hvarvid dock afseende borde fästas på erhållandet af den största möjliga lätthet och framkomlighet. En ny lavett har nu vid artilleriets verkstäder blifvit utförd, och till afprofvande af densamma hafva under ledning af artilleristabsofficeren kapten P. Fries i dessa dagar åtskilliga försök å Ladugårdsgärdet blifvit utförda. Båda de fördelar man sökt vinna tyckas också hafva blifvit uppnådda. Den nya lavetten utgör en särdeles nätt liten tingest, till formen snarlik ett vanligt underrede för en fältkanon, men försedd med åtskilliga högst väsentliga olikheter. Den med Engströmska lavetten förenade draginrättningen, bestående af en lång och tung tistelstång jemte en fast skackel, finnes ej här, utan ersättes af ett lätt skackelpar som, då kanonen skall fortskaffas, hastigt men säkert kan med tillhjelp af en sprint, fästas vid svansen af ett par små lavettplankor af vanlig konstruktion. Då draginrättningen blifvit löstagen och lavettsvansen nedsättes, erhålla lavettplankorna en mot marken ganska stupande riktning, så att hela fordonet af uem får ett stadigt stöd. Till förekommande af dess förflyttning till följd af skottlossningen hade man ytterligare försett detsamma med ett par vid lavetten med kedjor fästade hämmskor, som vid intagandet af position skulle utläggas på marken, och å hvilka hjulen skulle upprullas. Dessa hämmskor motsvarade dock ej ändamålet, hvarjemte deras applicerande till hjulen, eller rättare hjulens applicerande på dem, orsakade för stor tidspillan, hvarföre man i stället vid lavettsvansen fästade ett par rörliga jernstänger, försedda i främre ändan med hvar sin bromssko, som med en skruf hastigt fästas kring hjulskenan. Denna spärrinrättning har visat sig väl motsvara ändamålet. För att ännu mer motverka rekylen är, med bibehållande i öfrigt af den sinnrika Engströmska riktinrättningen, kanonens tapplager rö icke allenast i sidoled såsom på den Engströmska lavetten, utan hela tapplagret är flyttbart. Det hvilar nemligen på ett lutande plan och glider vid skottlossningen bakåt på detta, dock endast något ötver en tum, emedan rekylen hejdas af en piston, packad med kautschuk, hvars hämmkraft tilltar i samma mån kanonen drifves bakåt. Etter skottlossningen intager kanonen sin rötta plats på lavetten. Hjulen hafva en till endast 4 fot och 1 tum förminskad spårvidd, i stället för att denna på förra lavetten uppgick till omkring 5 fot. Ehuru hela det lilla fordonet är betydligt mindre än den Engströmska lavetten, finnes a det) En egenskap som fullständigt förefinnes hos Gattlings kulspruta, med hvilken kärrebyssan jemfördes.