Göteborgsposten – 8 juli 1870, sida 1

åt en fri, men ordnad advokatyr, söka befordra uppkomsten af en eller flera advokatföreningar i landet. Ref. vore väl nu icke beredd att afgifva ett moget öfvertänkt förslag i ämnet, men ville likväl, för att ändock till diskussionen framlägga ett projekt, föreslå, att saken skulle ordnas successivt ungefär sålunda, att examinerade jurister skulle sammansluta sig till en eller flera advokatföreningar; att dessas medlemmar skulle med hänsigt till sina hemvist indela landet uti ett större antal distrikter, hvarje omfattande vissa domstolars Jurisdiktioner; att så snart ett visst antal medlemmar, t. ex. 5 eller 10, anmält sig hugade alt inom ett af dessa distrikter uppträda såsom sakförare, det skulle genom lagstiftningens mellankomst vara oexaminerade personer förment att inom samma distrikt såsom ombud utföra rättegångar (liksom qvacksalfvaren nödgades vika för den examinerade läkaren),) hvaremot det icke borde vara par ter förment att sjelfva utföra sina rättegångar, eller att genom oexaminerade personer inlemna och uttaga rättegångshandlingar m. m. Deremot borde de till distriktet hörande advokaterna, hvilka naturligtvis borde ega rätt att advocera äfven utom sitt eget distrikt, vara skyldige att, när de af laga förfall icke hindrades, inom det egna distriktet utföra dem ombetrodda rättegångar, dervid de säväl i tvistemäl som i brottmål borde, om möjlig vore, bitrada fattiga utan ersättning. Inom advokattoreningarne borde en allvarlig disciplin uppratthållas, så att i värsta fall de medlemmar, uvilka visade sig ovärdiga att tillhöra föreningen, uteslötes ifrån densamma. Ifall saken blefve ordnad ungefär på detta sätt, trodde ref. att man, väl icke genast, men etterhand, eunde komma derhän, att dugliga advokater, utan all kostnad för staten eller kommunerna, olefve att tillgå för rättegångar vid de flesta af landets domstolar. Af Centralföreningens öfrige tillstädesvarande lenamöter törenade sig en om res:s yttrande, med den inskränkning likväl att afven oexaminerade personer borde, efter advokattoreningens prötning, tå upptagas till medlemmar at densamma. Två andra ledmöter instämde i sistnämnde ledamots mening, såvida reterentens förslag, enligt deras åsigt, vore mera praktiskt och utförbart, än det i frågan atsedda, hvilket desse ledamöter likväl till principen föredroge. En af dessa ledamöter ville för sin del tillägga, att advokat borde anlitas äfven för uppsättande af alla sådana enskilda skrifter och handlingar, hvilka förutsätta insigt i lagfarenheten. Biträdande sistnämnda yrkande, besvarade en annan ledamot tör sin del 1:sta momentet i frågan jakande, sålunda likväl, att alla rättegångar borde utföras af lagfarne personer, så att ej ens ickelagtaren part borde tå sjelf uttora egen sak. kEo annan ledamot besva ade samma moment Jakande, men ansåg det deri antydda torslag nu vara outforbart. Ötrige tre ullstadesvarande ledamöter besvarade ock frågan jakande, en med tillägg att lagfarne advokater borde anställas vid hvarje domstol med skyldighet att också biträda i brottmål, men att, om detta vore outförbart, det nuvarande förhallandet borde lemnas orubbadt; hvaremot en annan ledamot ville at staten skulle vid domstolarne uppstälta advokater till åklagare samt kommunerna andra advokater till försvarare för anklagade personer, och att hvardera ela) Prof. Ekström har sedermera justerat detta sitt förslag derhän att lagctifftningans mallanlanmot