Göteborgsposten – 29 juni 1870, sida 1

brist på afkastning komme att amma nya projekter, hvilka blefve framställda såsom först förlänande det redan verkställda arbetet sin tillbörliga förmåga at rentabilitet. Så komme säkerligen ånyo till heders det förslag, som så underligt det låter redan blifvit väckt, om en midt genom de norrländska provinserna sig sträckande stambana med förgreningar till alla de kustorter, för hvilkas förbindelse med landets inre delar naturen genom vattendrag i någon mån har sörjt, om äfven menskligt arbete derstädes har åtskilliga uppgifter att lösa innan dessa naturliga kommunikationer kunna bli tillräckliga. Det kan icke bestridas att förmånerna af ett mer eller mindre utvidgadt jernvägssystem böra i sinom tid falla äfven Norrland till del. Men tidpunkten för verkställandet är här af synnerlig vigt. Ingen smalspårighet i verlden lär räcka till att gifva åt de norrländska banorna ens den lilla förmåga af asfkasmeng, som de södra statsbanorna redan vid sin anläggning visade sig mäktiga af. Och stående utom eller åtminstone i mycket löst sammanhang med landets redan befintliga jernvägssystem skulle de icke ens ega den förtjensten, som tillkommit andra illa eller förtidigt anlagda jernvägsbitar inom södra delen af landet, att nemligen genom förökning af stambanetrafiken göra det stora hela indirekt vinst i ekonomiskt hänseende. Må man derföre törst lägga sig vinn om verkligen renderande banor i vårt land och sedan vända sin uppmärksamhet till sådane, som de nu ifrågavarande, hvilkas stora betydelse ligger deri att de skola framkalla en produktion, som af alla erkännes möjlig men ännu icke befintlig. Det är enligt vårt förmenande det stora felet i den nu pågående agitationen inom Norrland att man vill till en mycken snar framtid förlägga hvad som först tillhör en aflägsen. Öfningseskader. I Måndags på e. m. afreste en större skärgårdseskader trån Stockholm i och för öfnivgar inom sjövapnet. Eskadern skulle först fylla krut vid Loudden och derefter som i dag afgå kanalvägen till Göteborg, hvarefter den besöker nägra punkter på vestra kusten samt ett par norska hamnar. Eskadern, som utgöres af 3:ne afdelningar, består af nedanstående fartyg och besäl: ÄÅngslupen Kare: eskaderchef öfverste C. II. Kreuger; fartygschef och adjutant löjtn. B. C. Munck. Första afdelningen. Chefsfartyget Ingeborge: afdelningschef major T. Ulner; fartygschef och adJutant lojtn. A. F. H. Klintberg. Pansarbåten Skolde: chef kapten C. W. B. J. Forsell; kommenderad ofsicer underlöjtn. Smidt. Pansarbäten Garmer?: chef kapt. C. C. Engström; kommenderad officer underl6jtn. C. G. W. Bretzner. Kanonångslupen Svensksund-: chef kapt. C. R. Frolen; kommenderad ofticer frih. M. D. Ruuth. Andra afdelningen. Chefsfartyget -Brynhilda: afdelningschet major C. G. Lindmark; sfartagschef och adjutant, underlöjtn. II. Y. L. Ekvurzel. Kanonångslupen Alfhild: chef kapt. A. L. Broberg; xommenderad officer löjtn. E. G. Iseijkensköld. Kanonångslupen Motala?: chef kapt. Ö. E. C. Lagercrantz; kommenderad officer lojtn. R. P. A. Gravenborst. Kanonägslupen -Carlsund-: chef kapt. K. G. von Hedenberg; kommenderad officer underlöjtn. N. G. Sundström. Tredje afdelningen. Chefssartyget -Brynolf-: afdelningschef major C. W. N. A. Hjelmstierna ; fartygschef och adjutaut löjtn. L. L. von Horn. Kanonangslupen Aslög-: chef kapt. P. E. Arrhenius; kommenderad officer underlojtn. G. II. v. Celsing. Kanonångslupen ÅAstrid: chef kapt. C. II. Smedberg; kommenderad officer underlojtn. H. Carlstedt. hanonångslupen Sigrid: chef kapt. J. C. E. Christierson; kommenderad officer underlojtn. B. C. Wennerström. Prins Oscars resa i Norrland. Härom telegraserades från Luleå d. 26 d:s till Nya Dagl. Alleh.: Prins Oscar anlände hit d. 21 d:s vnder salut och slaggning. Landshöfdingen gat middag för prinsen, som afreste på natten och återkom i går kl. 4 på morgonen. Avasaxa besöktes natten mellan d. 22 och 23, derunder solen var skymd af moln. I Ilaparanda gafs d. 23 middag å stadshuset, i hvilket tvenne rum innanför festsalen voro beklädda med renmossa, på ett frappant sätt utfördt af Haparandadamer, hvilka enligt prinsens önskan för honom föreställdes och erhöllo fursteus porträtt. Midsommardagen bevistade prinsen gudstjensten i Neder-halix och intog middag hos grosshandl. Hummel samt besökte barnhemmet och den natursköna egendomen Grytnäs, belägen midt emot kyrkostaden och tillhörig grosshandl. Bergman; natten mellan d. 24 och 25 besöktes kyrkorna i Råneå och Neder-Luleå. I går — ——— tr —————— str nm 9