jande att de anse sig ha råd företaga en sådan färd, och troligt är att flera dylika resor skola företagas at andra landtmän, både från Skåne och andra provinser. Jag bör tillägga i att oaktadt det billiga priset, 10 rdr för nära j 134 mil, medför dock dylika folktåg en ganska god behållning för staten. Hufvudstaden hvimlar nu af resande utlinningar — lorde, markiser, vikomter, ducer, partikulierer, rentiers — alla med väl fyllda plänböcker. För ett par veckor sedan hitkom i djupaste inkognito en preussisk prins — hans namn har jag ej hört. Icke ens hr Cadier visste att han hade en så hög gäst. IIan iakttog så strängt inkognito att han icke ens, officielt åtminstone, uppvaktande konungen. Han ville njuta sitt sorgfria väsen, han besökte mus6erna, Djurgården, Hasselbacken, Ulriksdal, Gripsholm, Skokloster, Drottningholm; och så försvann han plötsligt — till sitt land igen? Nej, han drog mot norden, mot Avasaxa, för att se midsommarsolen, han oakså, likasom prins Oscar, hvilken skall utsträcka sin färd de stora elfvarne utåt till Lappmarkerna. Ni får troligen icke höra af mig på ett par veckor. Jag har förlagt mitt residens — det låter ju stort, hva sa? — till en liten lörtjusande villa på Djurgården vid Brunnsvikens trädbevuxna strand och jag har redan metat upp en aborre. Villan har under några somrar varit bebodd af Emelie Högqvist och jag trampar säledes samma tiljor som hon sörr. Här i huset finnes icke något piano och inga amatörer af familjemusik. Men på Fjällstugan, som ligger väl nära intill, finnes ett vackert piano och två pianon som sett bättre dagar-, men troligen för ett längre antal år sedan, och dessa begagnas med en förärande ihärdighet, töreträdesvis till skal-öfningar. Der finnes ock en bönesal för inätvända, och der har ödet så fogat, att den zamle publicisten och riddarhustalaren Wilh. Fred. Dalman atven tagit sommarbostad, ehuru han hvarken predikar eller spelar skalor. I en täck villa något närmare bor hr Fr. Hodell, som skrifver små täcka idyller och qvicka kupletter och annat roligt. Något längre bort ligger det ståtliga Sirishof, bankdirektören Wallenbergs vackra sommarbostad; men för att vara i ro och fri från alla bankaffärer vistas han i Montpellier. Här lefver jag ett herrligt lif, men — här finnes myggor äfven; intet får vara fullkomligt här på jorden.