Göteborgsposten – 15 juni 1870, sida 1

han kunde ej hos henne upptäcka ens eu darrning. Denna qvinna måste vara utan hjerta. Emellertid tyckte han att hon ej var tillräckligt försigtig; hon kunde bli upptäckt, öfverraskad. Han omtalade sin fruktan i detta hänseende. — IIaf då förtroende till mig, svarade hon; jag vill lyckas, jag är försigtig. — Man kan få misstenkar. — Hvem? — Åh! hvad vet jag? Alla menniskor, domestikerna, läkaren. — Har ingen fara. Och äfven om så skulle hända! ... — Man skulle söka, Berthe, tänker ni ej på det? Man skulle anställa de noggrannaste undersökningar. Hon smålog. — Man kan göra sig det besväret, återtog hon; man kan undersöka, experimentera, men man skall ingenting upptäcka. Tror ni att jag använder helt simpelt arsenik? Nej, jag har vetat förskaffa mig ett af dessa ännu okända gifter, som trotsa all analys; ett af dessa gifter, med hvars symptomer läkarne — jag menar äfven de skickligaste läkarne, de verkliga vetenskapsmännen — äro fullkomligt obekanta. — Men hvar har ni fått det? — Hvad rör det er? Jag har vetat taga sådana försigtighetsmått att den som gifvit mig det löper samma fara som jag och det vet han. Frukta således ingenting från det hållet. Jag har betalt det så dyrt, att han aldrig skall känna en skymt af ånger. (Forts.)