Göteborgsposten – 14 juni 1870, sida 2

hängarne af oselbarheten är man i aristokratqvarteret Foubourg Saint-Germain, der bref trån franska fäder å kyrkomötet gå ur hand i hand, innehållande de starkaste uttryck. Så utvecklar sig rörelsen mer och mer. Från Konstantinopel skrifves nu närmare om den förfärliga brand, som hemsökt stadsdelen Pera. Branden började i hörnet af Dzambargatan och förstörde på otroligt kort tid ett stort qvarter af, staden, hvilket på 1 eng. qvadratmil omfattade mer än 8,000 större och mindre hus. Tiondedelen at bygnaderna var af sten, de öfriga af trä och korsvirke. Många af de gator, som fullständigt nedbrunno, voro bebodda af rika, armeniska köpmän, hvilka just den dagen firade en stor fest och till största delen voro borta på en lustfärd utåt landet. Till d. 7 d:s hade man under ruinerna framdragit 250 menniskolik, till en del i förkolnadt tillstånd. Dagen etter branden slog elden åter ut vid franska sjukhuset, men släcktes af manskap från den franska postångaren. De afbrända tomterna äro besatta af trupper, passagen är på många ställen spärrad, de nedstörtande murarne ha dödat flera personer. Den turkiska regeringen har låtit uppslå tält och utdela lifsmedel till de husvilla. Bland de offentliga byggnader, som blefvo lågornas rof, nämnas det tyska sjukhuset och den engelska beskickningens byggnad. De tyska sjuka, som lågo derstides, räddades med stor ansträngning af tillskyndande landsmän, af hvilka dock tvenne sate lifvet till. Den vackra armeniska kyrkan blef illa tilltygad; en värdefull gäfva från kejsarinnan Eugenie, neml. en kopia af Jesw himmelsfärd, räddades lyckligtvis. Det emgelska sändebudet Sir Henry Elliot gjorde vid eldens annalkande de största ansträngningar, för att berga beskickningens byggnad, men förgäfves. Gnistorna regnade ned på vaket från de brinnande husen på ett afstånd af c:a 60 steg. Alla Elliots privata effekter brunno upp. Lady Elliot lemnade först hotellet, då hon sväfvade i fara att qväfvas af röken. Stora summor ha redan influtit till de branskadade; kejsarinnan Eugenie har genast anvisat en summa af 10,000 fres, franske utrikesministern, hertigen af Gramont. 5000 fres. Times uppskattar den genom elden lidna skadan till ej mindre än 5 mill. pund sterl. (90 mill. rdr sv. rmt). De röfvare i Spanien, som nyss fingo 150,000 fres till sig utdelta för de fyra fångna engelsmännen, ha ej haft synnerlig glädje at sitt byte. Då de ville vända tillbaka från Puerta Santa Maria (i närheten af Cadix), der de frigifvit sina fångar, blefvo de omringade af spanska gendarmer. Tre rötvare skötos på stället; den sjerde lyckades att undkomma. Lösepenningarne funnos hos den ene at de fallna röfvarena och ha återlemnats till den spanska regeringen. I trakten af Gibraltar ha några andra spanska röfvare, sannolikt uppmuntrade af ryktet om deras kamraters lyckliga fångst, d. 5:te d:s sökte bemäktiga sig tvenne engelska officerare, hvilka promenerade utan vapen utanför fästningen. Soldater skyndade dock till och gäfvo eld. En af röfvarena blef dödad, en annan sårad, de öfriga flyktade. Spanska regeringen har inledt underhandlingar med England, för att genom lämpliga åtgärder förebygga, det trakten kring Gibraltar icke bli en tillflyktsort för röfvare, likasom förut för smugglare. I Frankrike pågå intrigerna för att tå Ollivier störtad, men hittills utan framgång. Den af honom föreslagna nya vallagen nämnes såsom mycket frisinnad och befriar särskildt städerna från tryckningen af att vara sammanslagna med landtvalkretsar, hvarigenom de förra förhindrats från att gifva uttryck åt sin mening vid valen. — Ollivier sysselsätter sig äfven mycket med de juridiska reformer, som bebådats af hans nyligen offentliggjorda berättelse till kejsaren. Han fallföljer sin älsklingsplan, och den torde vara fruktbar, att bana väg för införandet af en likformig kriminalrätt för hela Europa. Clement Duvernois har nu upphört med att deltaga i redaktionen af Peuple Prancais-, hvars politiska ledning öfvertages af Vitu. I England klaga jordbrukarne öfver den länge ihållande torkan, genom hvilken isynnerhet ängarne lida. I Ryssland har utkommit en anmärkningsvärd kejserl. ukas, enl. hvilken allt, som kommer att tryckas i böcker eller tidningar rörande medlemmar af den kejserliga familjen, skall underkastas censur af det kejserl. husets ministrar!! Underrättelser om de allerhögsta personernas resor få endast meddelas efter de lokala guvernörernas bemyndigande!! Skall denna lag strängt hållas, så få intet meddelas i ryska tidningarne om kejsarens vistande Tr 1