a AP MJ vi minnas rätt, Barnaby Rudge: En resa till Amerika afbröt Dickens litterära verksamhet; men efter sin återkomst (1842) nedlade han de på andra sidan Atlanten samlade ersarenhetsrön i American Notes for General Circulation, hvilket lilla verk sårade amerikanarnes egkärlek. Dickens derpå följande roman Martin Chuzzlewit hade en del at händelserna förlagda till Amerika, hvars förbållanden skildrades mycket mörka. Derpå begaf sig Dickens till Italien. 1845 fattade han planen att utgifva en politisk morgontidning, Daily News, hvars första nummer han öppnade d. 21 Jan. s. å. med Resebilder från Italien. De bästa litterära krafter vunnos för denna nya prisbilliga tidning, men hon måste höja sitt pris, då Dickens utträdde ur redaktionen, för att mera uteslutande egna sig åt skönlitteraturen. I rask följd utkommo nu Dombey Son, David Copperfield, Bleak house, Svåra tider, Liten Dorrit-, Vår gemensamme Vän?, Ingen Utgång etc. och deremellan hans många spirituela julberättelser. Dessutom egnade han sin verksamhet åt den af honom grundade veckoskriften Household Words, hvilken senare sammanslogs med ÅAll the Year round. Nu senast hade han börjat utgifvandet af en ny roman Edwin Droods Hemlighet, hvilken döden dock sannolikt afbrutit. För ett par år sedan besökte Dickens åter Amerika, der han uppläste stycken ur sina arbeten och skördade stora penningsummor. Hans föreläsaretalang skall också ha varit utmärkt. Ett annat dödsfall omtalas från Tyskland, neml. den gamle bekante kalendermannen F. W. Gubitz, som föddes redan d. 27 Febr. 1786 och ännu i fjor utgaf sin Volkskalender, i hvilken han dock tog afsked af allmänheten. Han började sin bana som träsnidare, i hvilken egenskap han producerat åtskilliga mycket goda saker. Derpå egnade han sig åt lustspelet och skref en hel del teaterpjeser, hvilka dock lefde ett efemert lif. 1817 grundade han en tidning Der Gesellschafter, hvilken vann stor utbredning bland folket och tog Gubitz hela versamhet i anspråk, tills han år 1823 öfvertog teaterkritiken i Vossische Zeitung i Berlin, hvilken han sedan alltjemt (i 47 år) bibehållit och der han ännu för några dagar sedan levererade en kritisk uppsats. År 1835 utgaf han sin Deutscher Volkskalender, hvilken blef förebilden till en massa andra kalendrar, de der haft en ej ovigtig roll att spela i afseende på den allmänna upplysningens utbredande. Från Paris skrifves, att den sifsige Girardin sålt sin tidning LibertG för 1,200,000 tres. Han öfvertog den, då intet värd, för blott några år sedan. Senare Post. En ytterligare illustration till den egendomliga lycksalighet, om amerikanarne åtnjuta, visar följande meddelande i ÅChicago Union, der det heter: När bonden tidigt på morgonen går till sitt arbete, äro hofvarne på den häst, som han begagnar, beslagna med söm, hvilka äro beskattade med 57 9, och af hammaren, som begagnas dertill, ha erlagts 54 26. Skär han sig en käpp, behöfver han dertill en knif, som är beskattad med 60 4. På den plog, för hvilken han spänner sina hästar, hvila 50 00, och på de kedjor, som han härför begagnar, 67 . Vänder han tillbaka hem på qvällen och går till hvila, sträcker han sina trötta lemmar på ett med 58 0 beskattadt lakan och och breder på sig ett ylletäcke, på hvilket hvilar en tull af 250 7. När han stiger upp om morgonen, ikläder han sig en med 80 4; beskattad flanellsskjorta, bans rock är beskattad med 50, hans skor med 35, hans hatt med 70 46. Håller ban sin husandakt, är den bibel, ur hviken han läser, beskattad med 25 0 och den enkla matta, på hvilken han knäböjer till bön, med 150 4. Sätter han sig till bords, spisar han från en tallrick, som är beskattad med 40 ), med en knit och gaffel, som dragit 35 4 i skatt, dricker en kopp kaffe, som kostar 47 eller th som kostar 78 00 i skatt, och gör sin dryck söt med socker på hvilket hvilar 70 4, skatt. Saltet till hans måltid kostar honom 100, pepparen 279 4, och de andra kryddorna 379 74, i skatt. Vill han lifva sig med en pipa tobak, så har han att erlägga 100 4, i tull, och föredrager han att tända en cigarr, så utreder han 120 7, i skatt. Allt hvad han har på sig, hvarje bit, som han stoppar i munnen, beskattas på samma sätt. Lyckliga lard der man, vet att skinna sina medborgare så kapitalst. Det har varit fråga om att upphäfva Washington som Förenta Staternas hufvudstad och i stället förlägga denna längre vesterut, till S:t Louis. Planen har nu gått i qvaf, ty fastän förkämparne för densamma motarbetat alla anslag till regeringsbyggnader i Washington, så har senaten likväl med ?, af sina röster beslutat gifva 1, mill. dollars till en i