fåälet bar den på samma gång ändamålsenliga I och pittoreska uniform — blus och filthatt med fjädrar — hvilken alltmer undanträngt den gamla, så att säga alltför militärstyfva uniformeringen, den der hittills burits anda från kårens upprättande. Längre fram på aftonen rådde ett brokigt och muntert folklif i parken och på grä-inatornas improviserade balsalong sortsattes balen tills nattens skuggor började sänka sig ne: öfver tältgatorna, der snart Morpheus höjde sin vallmospira öfver Nard unga söner. Annandag-Pingst upprann lika klar och strälande som den töregående dagen. Etter några timmars exercis på f. m. och derefter hållen gudstjenst tillbragtes tiden på det angenämaste och den vackra ängd, som egaren till det natursköna Nolhaga, hofmarskalken C. F. von Mentzer, benäget upplåtit såval till krigiska som tredliga idrotter, hvimlade hela dagen af glada grupper. Medlemmar af Alingsås samhälle inbjödo på e m. kåren till en festlig kollation i Brunnsparken, en festlighet hvars behag förhöjdes genom närvaron at ett betydligt antal älskvärda damer. Några sällspordt trefliga timmar tillbragtes der under glam och skämt tills bantågets signalpipa ljöd till afsked. Kl. omkring 8 på aftonen återkom truppen till staden och tågade, företrädd af sm musikkår, upp till Gustaf Adolfs torg, der den aftackades at hr Harald Sternhagen, som under den ytterst angenäma utfarten fungerat som öfverbefälhafvare, med d:r E. Sjöström och grossh. F. O. Strömman som afdelningschefer. En utfart sådan som denna, dagar törflutna under så odeladt behagliga förhållanden, ha sin bästa beskrifning i det helt säkert ej snart utplånade minne, som de qvarlemnat hos deltagarne deri, minnen af godt kamratskap, gästvänskap och oskrymtad hjertlighet. Göteborgs arbetareföreniog företog Pingstdagen sin öfliga sommarfärd, denna gång med den vid jernvägen naturskönt belägna egendomen Floda, tillhörig possessicnaten 6. von Proschwitz, till mål. Samlingen var utsatt att ega rum å Jernvägstorget kl. 1,8 på morgonen och vid denna tid tedde sig här en tafla af den mest lifliga beskaffenhet. Med landade tåget kl. 7,40 skulle skarpskyttekåren afgå till Alingsås och dels för att beskåda densammas affärd, dels för att åse arbetareföreningens, hade en stor folksamling infunnit sig på det rymliga jernvägstorget. Här blänkte bajonetterna i solen, arbetareföreningens vackra fanor och standar svajade för den lätta sommarvinden, från alla håll skyndade lustresenärer, försedda med munförråd i korgar och nattsäckar, till — det var ett brokigt virrvarr, belyst at det herrligaste solsken, hvilket återspeglade sig i mängdens glada anleten. Knappast hade de sista tonerna från den bortilande skarpskyttemusikkåren förklingat förr än signal gafs att arbetareföreningens extratåg stod väntande för att emottaga siva passagerare och straxt efter kl. 8 ångade det långa tåget, för det mesta bestående af björklöfsklädda öppna vagnar, åstad, under afsjungandet af en frisk kör från föreningens sångare. Längs hela jernvägslinien fanns folk samladt, som med hurrarop helsade tåget och vid pass 210 hade detsamma hunnit till Floda station, der man ordnade sig i djupa leder och med musik samt sångare i tåten marscherade upp till den för ändamålet i hög grad lämpliga plats som hr v. Proschwitz ät föreningen anvisat uti sin utomordentligt vackra park. Å en fri plats i parken fanns talarestolen, klädd med blommor och grönt, upprest, å de densamma likt pelarrader omgitvande träden hade man placerat sköldar med föreningens emblemer och inskriptioner häntydande på de platser, hvilka föreningen förut vid liknande tillfällen besökt. Snart förhöjdes den pittoreska anblicken ytterligare genom planrerandet af föreningens fana och standar kring tribunen, hvilken nu beträddes af arb.-föreningens ordf. br Axel Krook, som på sitt vanliga hjertliga sätt helsade medlemmarne välkomna, önskade att de måtte tillbringa en glad och angenäm dag samt redogjorde för ceremonielet, hvilket upptog först allmän frukostering, derefter gudstjenst, så invigning af ett gruppen N:o 22 A. tillhörigt nytt standar, deretver frihet att begagna tiden på bästa säte samt slutligen samling kl. 3 för att aftåga till den närbelägna egendomen Nääs, hvars egare, possessionaten hr Åug. Abrahamsson vä silligt inbjudit resenärerna att gästa honom. Snabbt flögo förmiddagstimmarne bort under okonstlad fröjd och gamman bland de i spridda grupper i den vidsträckta, terrasssormigt belägna platsen utbredda töreningsmedi i