Göteborgsposten – 2 juni 1870, sida 2

så måste man tillse, att dessa massor, som nu bryta sig väg upp till ytan, sättas i tillfälle och förmåga att vidare befrämja civilisationsarbetet, som är menniskoslägtets förädling. Härtill fordras dock, att dessa massor fatta och förstå den höga uppgiften i deras nya kallelse, så att de ej draga kulturståndpunkten ned till sig, utan söka att höja sig upp till den. Men detta förutsätter en förmåga att höja sig öfver den egna nyttans, ötver sjeltviskhetens krets, som man ej gerna kan ännu fordra hos dessa massor, hvilka hittills måst föra en kamp på lif död om exitensen, för hvilka det närvarandes behof varit allt och framtidens undanskjutits. Der makten sålunda kommer i dylika massors eller klassers händer, der erfar man också genast det ofta nedslående intrycket, att dessa klassers första maktutöfning bestått i en allt annat än berömvärd äflan att se sig sjelfva främst till godo och mindre bekymra sig om det helas, landets gemensamma bästa, så framt de icke just genom sin brist på törmåga af bättre uppfattning just göra sitt och det stora helas intressen till ett. I alla moderna demokratiska stater har detta visat sig på ganska tydligt sätt. För att endast taga de närmsta exemplen, så se vi huru det ensidiga bondeintresset, oftast med förbiseende af högre kulturintressen, med nästan despotisk styrka sträfvat att i Danmark och Norge utbreda sig och göra sig allrådande. Tecken af samma utvecklingstörhållanden ha äfven visat sig i vårt land och ha ej heller lemnats oanmärkta. Arten af detta klassvälde kan bäst definieras med ett uttryck af det danska bondepartiets dåvarande ledare, öfverste Tscherning, att man borde sönderkrossa konstskatterna och med dem makadamisera landsvägarne. Med en känsla af hopp och tillfredsställelse erfar man vid sidan häraf, huru det allmänna medvetandet uppväckts till insigt om de nödvändiga krafven och huru man litet hvarstädes sträfvar att få bildningens flodbädd så lagd, att utvecklingen kan i en jemn ström fortgå, utan att genom våldsamma ofversvämningar nedbryta och förstöra något hvars tillvaro är af betydelse. De välmående klasserna inse, att deras egen säkerhet är förenad med detta bildningsarbete, hvilket ensamt kan motverka dessa nedrifvande socialistiska och kommunistiska fantasiteorier, hvilka å sin sida vilja, såsom Ibsen säger i Peder Gynt, stöpa samhällena såsom knappar i sina formar. I Danmark har bildningsarbetet tagit formen af nationala folkhögskolor. Men igenstädes är det enskilda arbetet kraftigare och mera omfattande än i England, der hvälfningsbegäret starkast framträder, der egendomssäkerheten och den fria utvecklingen af individens naturliga förmögenheter på ett vådligt sätt hotas af genom sin råhet sjeltviska arbetaremassor. Skildringen häraf, framställd i en lättläst och varmhjertad stil, upptager hufvudparten af den i svensk drägt nyutkomna boken Landtlifvet i England. hvilken vi härmed taga oss friheten att förorda hos våra läsare. Med beundran följer man detta samverkande arbete, som Albions ädla söner och döttrar utveckla på landet, för att gagna i den utsträckning de kunna sina mindre lyckliga medmenniskor och dermed äfven sig sjelfva. Det är ett högsinnadt arbete, som lofvar framtida lugn och törkofran — och huru upphöjdt synes det icke vid sidan af det tomma, flärdfulla lif, som de välmående, isynnerhet qvmnorna annorstädes föra i en syssloböshet, som är en hädelse mot Gud. Äfven i vårt land vaknar håg hos de lyckligt lottade, att genom sin enskilda medverkan sprida ljus och ökad välmåga bland de lägre klasserna. Tyvärr, veta de oftast ej huru de skola bete sig, utan famla opraktiska bland goda afsigter, hvilka i sin tillämpning genom en opraktisk karakter ofta förfelas och då sluta med att göra de experimenterande uttråkade vid hela saken, Må här anmälda bok falla i deras händer, må de följa dess liffulla och varma teckningar, och de skola finna mångfaldiga mönster, af hvilka de skola kunna för sitt handlingsbegär välja det som bäst passar för deras skaplynne och närmaste lokala behof. Teckningarne äro utförda med en talang, som uppgår mot Esquiros skildringar af Englands Natur och Folk, och hållna i en berättelseform, som gör deri innehållna sociala problemlösningar lefvande och emottagliga för äfven en oerfaren och mindre reflekterande. At valda skrifter af Isral llrasser, Stockbom, Oscar L. Lamm, har fjerde häftet utkommit, innehållande den hädangångre tänkarens och lycklige skriftställarens uppsatser: Om Norriges Befrielse och Förening med Sverige li hvilken Hvasser med en för sin tid ovanlig uppriktighet och skarpsynthet så vältaligt an AAl anm marda Näarsa GAAIL.