Göteborgsposten – 31 maj 1870, sida 1

Article Image
AID TI VIN 4, 55 4 Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 28 Maj. Ja, men medgif att den der ministerkrisen kom ytterst olägligt. Vitrodde så säkert att den gordiska knuten skulle bli löst till. allas belåtenhet åtminstone i Onsdagens konselj, att vi gjorde oss färdiga till utflyttningen på sommarnöjet, för att få njuta af den landtliga fribeten, och vi hoppades att redan på Thorsdags morgon — Kristi himmelsfärdsdag — vid soluppgången kunna fiska upp den första aborren, ty ett godt napp just då är lyckobringande för hela sommarfisket, påstås det. Men vid tre-tiden på Onsdagen spred sig ryktet nästan med blixtens hastighet, att det hade gått sönder med rekonstruktionsförsöket; andra påstodo, att någon af de designerade statsråden, man sade den blifvande fivansministern, hade med anledning af några tilldragelser på sista tiden velat uppställa för inträdet i konseljen vissa vilkor, och fordrat icke blott att de skulle accepteras utan äfven strängt hållas — ja man sade att ingen af de ifrågasatta statsråden voro det ringaste angelägna att gå in i konseljen och att de gjorde det ogerna, men att de egentligen för att gå frih. :De Geers önskan till mötes gifvit vika, dock som ofvan är antydt på vissa vilkor!. På Onsdagsaftonen fick Posttidningen en strykande afsättning. Men deri förekom endast ett meddelande, som än mera invecklade saken och kittlade nyfikenheten, nemligen att konungen skulle på Fredags morgon med ordinarie snälltåget resa till Kristianstad och Bäckaskog för att om Måndag återkomma hit. Gör ingenting, naturligtvis, att vår utflyttning måste inställas och att ganska säkert hela abborrfisket i sommar blir dåligt, ty såsom er korrespondent känner jag min skyldighet att stanna här tills den politiska himlen återigen är molnfri; men hvad kan väl egentligen meningen vara med konungens plötsliga resa till Bäckaskog? Har den företagits blott för att observera vårens gradv:sa utveckling? För att tillse huru de ädla racefålarne utvecklat sig under vintern? För ati inandas en friskare luft? Eller för att möjligen under resan upptäcka några statsrådsämnen? Så kom Dagens Nyheter med den förmodan, ratt mer än en finansminister kunde påträffas i skuggan at Skånes bokskogar. Ja, hvarför icke? Nog vore det dock kuriöst om mejes:a tet skulle påträffa en skogsmenniske plig till finansminister. Skulle man icke helt enkelt anna se saken så, att konungen ansett behöfligt att rådgöra med grefve Arvid Posse? Vägen mellan Charlottenlund och Bäckaskog är mycket kortare än mellan Charlottenlund. och Stockholm. De icke-ansvariga rådgifvarne anlitas stundom företrädesvis, och åtnjuta icke sällan mera förtroende än de ansvariga. Det är med monarkerna som med oss andra dödliga: bäst äro de råd omtyckta som gifvas i enlighet med en redan närd önskan och som gifva ökadt stöd åt ett förut fattadt beslut, och så mycket kan med visshet antagas, att icke bar grefve Posse försummat att vidga klyftan mellan monarken och hans statsråd. Men icke heller är det gerna tänkbart att den ädle grefven kan vara särdeles benägen för finansportföljens öfverlemnande till hr Wern? Jag har icke försport att dessa herrar drogo jemnt i statsutskottet, eller att den senare hyste någon synnerlig veneration för den förre. Tänk om grefve Posse, som länge fått tala oförbehållsamt med konungen, skulle säga: Eders M:t, hvad nu inträffat har jag förutsett och dertör har jag uppgjort förslag till en ny minister. Se här är listan. Behagar den Eders Majestät: Jag känner ingen som med mindre betänkligheter skulle kunna upprätta en sådan. :s Det är ju tänkbart att den å ena sidan icke befinnes oantaglig. I så fall kan det ju hända att vi snart hugnas med en ny ministeruppsättning, och hvad vi måste egna den i första rummet är vår beundran för visadt mod; ja, det är mer än modigt att våga et terträda den så högt aktade ministeren De Geer. Uppriktigt sagdt, vi behötva emellertid en minister med hvilken vi kunna brottas, på hvilken vi kunna skjuta skulden för brist på initiativ, om det skulle bli för långvarig torka eller för långvarigt regnväder, och hyilken vi förötrigt kunde hudflänga till förströelse, om inga mera appetisanta händelser inträffa uteller inrikes. EEE STR SSE SERGE RESER EVAS SEE

31 maj 1870, sida 1

Thumbnail