Göteborgsposten – 21 maj 1870, sida 2

Från Utlandet. Den ena dagen efter den andra har telegrafen bragt oss underrätielse om strider me lan regeringstrupper och band i Italien. Våra läsare ha antagligen likasom vi blifvit mätta på de oupphörliga berättelserna från halfön om röfvareband och dessas strider med ordningens upprätthållare, så att de ej egnat tillräcklig uppmärksamhet åt notiserna derifrån i detta afseende. Men nu erfara vi plötsligt, att banden ej utgöras af röfvareband, utan af upproriska triskaror, och att hela konungariket Italien står i ljus låga. Det är en förtviflad strid, som utkämpas mellan monarkien och dennas motståndare, och det är ej godt att säga, huru länge det skall dröja, tills upprorslågan utbreder sig äfven till Kyrkostatens gräns, för att pröfva halten af den helige andes utsago, att päfven är ofelbar. Vi skynda under dessa förhållanden att efter en italiensk tidning meddela följande: I trots af afskurna telegraftrådar, oaktadt de hvarandra korsande och motsägande ryktena, börjar dock ljus att småningom utbreda sig öfver det republikanska upproret. Säkert är, att icke en friskara, utan minst tre upptrådt i provinsen Catanzaro, att man i hvarje ögonblick väntar en resning på Sicilien och att dylika republikanska skaror visat sig i Abruzzerna, i Maremmerna vid Grosseto och vid Volterra; att upproret är rent republikanskt, att Menotti Garibaldi ieke förklarat sig emot detsamma, utan att myndigheterna i Catanzaro tvärtom misstänkt, att han anförde dervarande friskaror, hvarför de inkallat honom stå till svars; men att han ej infann sig, utan lät svara, att han ej kände något till friskarorna. Huru föga man kan tro på de officiela berättelserna, framgår deraf, att samma dag som den olycklige ministern Lanza sade i kammaren att han kände sig glad öfver, att Menotti Garibaldi erbjudit sig vilja strida med trupperna mot de upproriska, och han sade, att han föru om Foglia ej kände anförarnes namn, yttrade han i förtroende till flera deputerade, att han erhållit underrättelse om, att Ricciotti Garibaldi var med bland de upproriska. Under det att de första berättelserna omtalade truppernas seger och friskarornas fullständiga nederlag, visar det sig nu,