Göteborgsposten – 18 maj 1870, sida 1

Han tyckte sig se sitt lik vanstäldt, blodigt, liggande i något dike. Hvad skulle bli af liket? Tiggare och tjufskyttar akulle få se det och plundra det. Och sedan ? Rättvisans tjenare skulle komma, man skulle bortföra detta okända lik och utan tvifvel föra det till la Morgue. Han ryste. Han tyckte se sig sjelf utsträckt På en af de breda marmorbänkarne der; han tyckte sig höra hopens anmärkningar då den nyfiket betraktade hans lik. — Nej, aldrig! utropade han, aldrig! Men huru skulle han då dö? Han funderade på saken och stannade vid beslutet att taga lifvet af sig i något hötel garni vid venstra flodstranden. Hotellvärdarne äro vana vid dylika saker. Hvarje dag kan man läsa i tidningarne att en herre kommit in i ett hotell, tagit ett rum och der skjutit sig för pannan. Man söker poliskommissarien, några ord skrifna på ett papper göra alla efterforskningar onödiga, man för sjelfspillningen till sitt hem och saken är klar. För allt i verlden skulle grefve de Trö) Forts. fr. N:o 112.