Göteborgsposten – 18 maj 1870, sida 1

CE N:o 3 vid Smedjegatan. i ögonen, då på grund af pågående arbeten med vattenledningen och gasrörsreparationer flera gator och allmänna platser äro upprifna och försåtligt lägga ut giller för vandrarens fot. Kunde det ej låta sig göra, att åtminstone här och der lyktor höllos tända, så att man kunde begagna sig af dem såsom fyrbåkar? Sådant vore icke minst af nöden för vägledandet af de resande, som nattetid med ångbåtar anlända till staden. Kaserntorget kommer nu att undergå en grundlig och af behofvet påkallad förändring i det detsamma från Ekelundsgatan till Garnisonssjukhuset kommer att betydligt sänkas samt förses med makadamisering i st. f. de nu å detsamma befintliga kullerstenarne. Arbetet härmed tog i går sin början, och om nu den starka trafiken å denna plats häraf lider ett betydligt afbräck, kommer dock riklig ersättning att erhållas, när den välbehöfliga förändringen blir fullbordad. Ångbåtskommunikationen på Marstrand. Ångf. Albrektsunds turer häremellan och Marstrand ha tillsvidare upphört, tillfölje af någon förändring med fartyget, som å Lindholmens slip kommer att företagas. Albrekt sunds första resa efter denna procedur blir sannolikt den förut omnämnda lustturen till Fredrikshamn d. 26 d:s. Också en beskattning. I MarstrandsP:n läses följande: Styrelsen för Marstrands nya badinrättning har i år vidtagit en ganska genomgripande förändring i förvaltningen, hvilken förändring ock kommer att hafva inflytande på alle som hädanefter tänka att besöka denna badort. Det finnes neml. en afgift som uttaxeras af badgästerna för rättighet till park, sällskapslokal, instrument, danssoirer (om Onsdagarne) samt för harmonimusik under Juli och Augusti månader, hvilken utgått under rubrik: afgift till inrättningen. Från denna afgift hafva samtlige MarSstrands innevånare hittills varit befriade, eller med ett ord, stadens innevånare hafva erhållit fritt tillträde till parkoch sällskapslokal. Alvenledes ha personer, som under sommarmånaderna uppehållit sig vid badorten endast några dagar, oftast sluppit att erlägga denna algift. Styrelsen för badinrättningen har dock nu beslutat, att denna afgift hädanefter skall erläggas af alla som vilja begagna sig af parken och sällskapslokalen under badtiden, vare sig för längre eller kortare tider. Främlingen måste alltså, derest han vill i parken traffa vänner och bekanta, erlägga denna afgift äfven om vistandet i staden icke skulle utsträckas till längre tid än en dag. — MarstrandsP:n finner denna bestämmelse fullt befogadoch vi vilja alldeles icke inläta oss på någon meningsstrid med tidningen i detta afseende, men med visshet torde kunna förutsägas, atc antalet af de många lustresande, som eljest om somrarne bruka härifrån begifva sig vll Marstrand, på grund af denna beskattning helt visst kommer att betydligt reduceras. Huruvida icke den lilla angenäma badorten härigenom förlorar mer för mindre, lär väl framtiden utvisa. Sjukvårdsärenden. Såsom sökande till 1:a bataljonsläkaretjensten vid Bohusläns reg:te har hos sundhetskollegium anmält sig andre bataljonsläkaren vid reg:tet C. F. Ericsson. Till stadsläkare i Kongsbacka har med. lic. 4. B. Thulin blifvit antagen. Befrielse från utoch inklarering. På gjord ansökning och efter inhemtande at ganeraltullstyrelsens utlåtande, har K. M:t, med afseende å hvad vederbörande myndigheter i ämnet anfört, medgifvit, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad genom kgl. prefvet d. 13 Juli 1838 blifvit fiskare i Boluslänska skärgården medgifvet, äfven Haländska fiskare och kustboer må, då de med Harlastade båtar eller endast medhafvande wummer, afgå till hamnar i Danmark och derfrån till Sverige medföra färsk fisk, men ej ndra varor, njuta befrielse från utoch inlarering, dock med vilkor, att båtarna och eras segel äro märkta på sätt i gällande ullstadga föreskrifves, samt att bållörarne inör vederbörande svensk konsul, der sådan nnas, legitimera sig med passersedel från ärmaste svenska tulltjensteman. Dödsfall. Institutet för blinda och döftumma å Manilla har gjort en djup och i nånga hänseenden oersättlig förlust genom äraren derstädes hr Otto Astrands dödliga ränfälle. I sin kraftfullaste ålder, vid endast