Göteborgsposten – 17 maj 1870, sida 2

fallit med de gamla regeringarne; religion och kyrka äro ej mera statens sak, utan blott den enskildes privategendom. Så är sondringen mellan kyrka och stat i hufvudsaken redan fullbordad. För följande yttrande af en af de högsta statsembetsmännen går jag i god: Jag och många hundra med mig veta ej ens, om vi tillhöra de af politiska skäl exkommunicerade eller icke. Vid en svår sjukdom låta vi väl kalla en prest, för att bikta oss, och då — skall det nog visa sig. Antalet af dem, som önska denna fullständiga skiljsmessa mellan kyrka och stat är legio. Dogmatiserandet af den påfliga ofelbarheten jemte syllabus är i deras ögon ett steg, som man alldeles icke bör förhindra, utan tvärtom tillönska den fallständigaste framgång. Då kyrkan väl är fången i detta nät, måste hon stå i solidariskt ansvar för alla at påfvarne någonsin uppställda läror och grundsatser, då har hon sjelft fällt domen öfver sin absoluta oförenlighet med hela den närvarande samhällsordningen; då kan staten ej mera gå med henne hand i hand på något område och då — blir hon frigifven. Att denna åsigt finnes hos oräkneliga och märkligt griper omkring sig, det kan ej förnekas. Egendomligt är, att den bekante ultramontanske skriftställaren Louis Veuillot före folkomröstningen hotade kejsaren med att millioner fransmän skulle afhålla sig från att rösta. Oaktadt denna hotelse afhöllo sig ej flera denna gång, än då Veuillot vid de sista valen ifrigt uppmanade sina vänner att rösta. Hvad är de ultramontanas makt? spörjer hånande en parisertidning. För öfrigt skrifves från Frankrike, att f. n. i Marseille cirkulerar en petition, hvari den begäran framställes till Esquiros och Gambetta, Marseilles representanter i lagstiftande församlingen, att de skola inlemna begäran om afsked som deputerade. De franska tidningarne meddela såsom definitivt omröstningsresultat: 7,336,434 ja, 1,560,706 nej. I samband med detta resultat må denna återblick på föregående omröstningar här meddelas: Under första revolutionen afgifna ja nej giltiga röster Om 1793 års grundlag 1,801,000 11,600 1, SI2, 600. Om grundl. af år III 1,057,000 50, 000 1, 101,000. Under Napoleon I. Om grundl. af år VIII. 3,011,000 1,562 3,017,000. Konsulatet på lifstid. 3,569,000 8,400 3,577,000. Kejsardömets ärftlighet....... 3,522,000 2,600 3,525,000. Under Napoleon III. Presidentvalet (1848). 5,535,000 1,897,000 2,427,000. 2:årig president (1851). .... .... 7,437,000 645,000 8.082,000. Kejsardömet (1852).. 7,824,000 253,000 8,077, O00. Grundlagen (1876).. 7,336,000 1,560,000 8,896,000. Hvad som vid en flyktig blick på dessa siffror genast slår en i ögonen, är den stora skillnaden i antalet af de röstande under de tvenne epokerna, vittnande om, att Frankrike nu efter många vexlande öden vaknat upp till ett vida rikare politiskt lif, och att de politiska medvetandet trängt vida djupare nedi befolkningen i våra dagar, då tvenne slägten tagit arf efter männen från 1789 och 1804. Byggnaden för den nationelt ryska industriutställningen i Petersburg är så till vida fulländad, att redan i slutet af förl. månad utställningen börjat af de från hela Ryssland talrikt insända utställningsartiklarne. Oppnandet för allmänheten eger rum d. 27 Maj. Från England okrifves, att Brights helsotillstånd endast bättras mycket långsamt. Lord Derby är nu förlotvad med markisinnan af Salisbury. Den 46-åriga bruden, dotter till grefve Delawarr och andra hustrun till den för två år sedan aflidne markisen af Salisbury, medför till den 44-årige brudgummen fem söner och fyra döttrar, (fyra styfbarn och fem egna barn); flera af desamma äro dessutom redan gifta och välsignade med talrik afkomma. —— — —— :0