Göteborgsposten – 16 maj 1870, sida 2

alla förhoppningar. Republikanerna såväl som de ultramontana och orleanisterna erkänna sitt nederlag och äro modlösa. Detta resultat skall hafva till följd, att de skola skilja sig från Marseljäsens demagoger. Ollivier, som fått i uppdrag af kejsaren att bilda ett nytt kabinett, vill öfverraska sina motståndare genom sin ministers liberala politik. Man väntar sig äfven ett mycket frisinnadt tal af kejsaren, hvari han vill proklamera det liberala kejsardömets seger. Denna förklaring är nödvändig, emedan man redan söker att åter sätta i omlopp rykten om en förestående reaktion. De oroligheter, som i går egde rum i Faubourg du Temple, voro utan all betydelse. Upphofsmännen till desamma voro en svärm gatpojkar, hvilka först utbragte lefverop för Rochefort och republiken samt derefter roade sig med att bygga barrikader. I denna stadsdel hade under hela gårdagen rådt en viss rörelse och öfverallt hade bildats grupper, hvilka ordade om omröstningen. Dessa grupper hade isynnerhet varit talrika utanför kasernen Prince Eugene, der massan ofta lät ropet vive la ligne! dåna, viljande dermed uttala sin belåtenhet med att halfva garnisonen i denna kasern röstat nej. Man har likväl icke ansett det hela synnerligen allvarsamt, emedan nästan alla trupper, som beordrats till Paris, erhöllo omkring kl. 6 ordre att begifva sig till sina resp. garnisoner. Underrättelsen om byggandet af barrikaderna meddelades mig af en reporter omkring kl. half 10, och jag for genast till Place du Chateau dEau, der man just börjat med att utrymma platsen. Dessförinnan hade jägare till fots och häst, en bataljon linieinfanteri, municipalgardister till häst och polisagenter ryckt upp i förstaden, för att taga de barrikader som man byggt derstädes. Det första kompaniet, som kom ifrån kasernen, blef genast omringadt af massan och helsadt med lefverop. Soldaterna tycktes väl emottaga hyllningen, och eftersom trängseln var mycket stark, så försvunno soldaterna nästan bland hopen, tills ett ytterligare kompani samt derefter jägare till häst och fots skickades dem till undsättning. Dessa senare uppträdde mindre skonsamt och rusade öfver platsen, hvarvid ett par personer blefvo skadade. Massan samlades snart åter på Boulevard du Temple och den midtemot belägna Rue du Temple. Dessutom hade trupper anländt till ett större antal från kasernen och besatt alla gator som ledde till Faubourg du Temple, och då jag försökte att köra in på desamma, blef jag öfverallt tillbakavisad. Till sist försökte jag att genom Rue de la Douane komma in i det oroliga qvarteret. Jag framkom äfven lyckligt ända till slutet at denna gata. Men der mötte mig polisagenterna med ett barskt: En arrigre; on ne passe pas! Jag steg för ett ögonblick ur min vagn. Jag hade råkat på en af de barrikader, som redan intagits af trupperna och hvilkas spillror soldater och poisagenter just höllo på att rödja undan. De utgjordes af bräder och stenar, hvilka senare man tagit från hamnen i närheten. Jag for nu på omvägar till Belleville. Framkommen ull boulevarden af detta namn, stötte jag på starka truppafdelningar, och det lyckades mig att komma till förstaden. Jag hade naturligtvis lemnat qvar min vagn. Hela Rue du Temple och trakten deromkring lågo höljda i mörker. Redan kl. 7 hade på vederbörandes befallning bodarne blifvit stängda. Dejförsta oroligheterna hade börjat der efter nattens inbrott. Omkring kl. 8 hade en skara gamins om ungefär 14 till 18 år, hvilka tycktes stå under befäl af en äldre man, bortslitit bräderna från en byggradsställning, beväpnat sig med dessa och under rop af: lefve Rochefort!, lefve republiken! dragit genom förstaden. Kl. 8 uppkastade hopen, som tillväxt något, den första barrikaden 1 hörnet af Rue Fontaine au Roi och Rue du Faubourg du Temple. Den bestod likväl endast af två omnibusar och en vagn. Den truppafdelning, som jag ofvan nämnde och hvilken kommenderades af general Lebrun, ryckte nu fram. Barrikadens försvarare begåfvo sig i väg, för att åter samlas längre upp, på det ställe der Rue S:t Maur skär igenom Fauborg du Temple. Sammanskockningarne voro der talrika, men hoparne skingrades, då de trumhvirflar, som måste föregå de trenne lagliga uppmaningarne till folket, dånade, och trupperna fortsatte sin marsch till Belleville. Orostiftarne hade emellertid åter samlats och uppkastat barrikaden vid Rue de la Douane och en andra vid Rue du Corbeau samt återupprättat den, som trupperna redan intagit. Vid byggandet af den senare barrikaden förlorade en person lifvet; omnibusen hade neml. då den kullkastades, fallit på honom och krossat honom. En truppafdelning kom nu åter ned från Belleville och tog barrikaden, hvars försvarare genast lupo derifrån. Samtidigt gjorde husarerna en choc nedåt Rue du Temple, vid hvilket tillfälle några upproriska sårades och många häktades. Den enda barrikad, som gjorde något slags motstånd, var den vid Rue Buisson S:t Louis, i hörnet af Boulevard de Belleville. Densam