Göteborgsposten – 14 maj 1870, sida 2

Rättegängsoch Polissaker. Poliskammaren. J Mitt eller ditt? Manglerskan Petronella Carlsson hade i Onsdags den stora oturen att å Kungstorget förlora en portmonnä, innehållande 20 rdr. Naturligtvis omtalade hon genast denna sin förlust för alla de personer som befunno sig i hennes grannskap, för den händelse att de möjligen skulle kunna lemna några upplysningar om den förlorade portmonnän. Ganska riktigt hade också några personer den upplysningen att lemna, att de sett ett fruntimmer någon stund förut upptaga en portmonnä från den plats å torget, der Petronella Carlsson trott att hon tappat densamma. Detta fruntimmer befanns vara pigan Charlotta Wallin, som på tillfrågan förklarade att den portmonnä hon upptagit från torget. hvilken endast innehållit 7 rdr 20 öre, aldrig tillhört Petronella Carlsson utan vore denne såväl som penningarne hennes egen tillhörighet. Den portmonnå hon dervid företedde medgaf äfven Petronella Carlsson icke vara den som hon förlorat, men påstod dock att det varit hennes penningar som Charlotta Wallin hittat. Då denne icke ville medgifva sådant, blef saken anmäld i polisen, der Charlotta Wallin fortfarande förklarade sig vara egarinna till portmonnän och penningarne, hvilket hon åtog sig att med ed styrka. Då någon annan bevisning icke fanns att tillgå fick Wallin aflägga den erbjudna edgången, hvarefter hon återfick portmonnän jemte densammas innehåll 7 rdr 20 öre. Med denna utgång af saken blef Carlsson mycket missnöjd samt mumlade något om edäliga menniskor som vilja svära bort sig för några lumpna riksdaler. Unga våldsverkare och fridstörare. Till gärdagens polissession voro åtskilliga pojkar från 15 till 20 års ålder inställda att ansvara för det de på senare tider begått åtskilliga grofva ofog och våldsamheter i Majorna, der de voro hemma. Så hade de trenne värsta af ligan, ynglingarne Emil Börjesson, 40tto Pettersson och Adolf Johansson, dels d. 7 dis tillgripit 2 buteljer öl från ett nykterhetsvärdshus i Majornas 1:a rote och dels d. i0 d:s på natten försökt med våld intränga i samma värdshus, dervid de uppbrutit förstugudörren och inslagit en fönsterruta. Mot dörren hade de först kastat sten och sedan bräckt upp den med en spak. Då värdshusförestånderskans piga skulle springa efter hjelp kastade ett par af pojkarne stenar efter henne, utan att dock dessa stenar tillfogade henne någon skada. Vid förhöret skyllde, såsom vanligt vid dylika tillfällen, den ene af pojkarne på den andre utan att någon ville erkänna att han sjelf förgått sig. Om orsaken hvarför de ville intränga i värdshuslokalen var omöjligt att vinna någon upplysning. På grund af förebragt bevisning dömdes Emil Börjesson, Otto Pettersson och Adolf Johansson att för uppsåtligt våld å byggnad samt okynnig fönsterinslagning, hvarvid hemfrid blifvit störd, hvardera böta 25 rdr. Då de alla tre voro i saknad at arbete eller tillgångar till böternas betalande, blefvo de två förstnämnda pojkarne införpassade till cellfängelset för undergående af 5 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvaremot Adolf Johansson såsom minderårig skulle undergå 15 dagars enkelt fängelse. Efter undergåendet af bestraffningen skulle alla tre pojkarne åter inställas inför poliskammaren.