Göteborgsposten – 11 maj 1870, sida 1

Riksdagen. Begge kamrarne hade i Måndags sammanträden såväl å försom eftermiddagen. I förmiddagensammanträden sysselsatte sig kamrarne uteslutande med statsutskottets förslag till fyllande af riksgäldskontorets behof medelst upptagande af ett tem porärtestatslån å 84 million rdr. I Första kammaren uppstod en längre diskussion om, huruvida man borde stanna vid detta belopp eler, i enlighet mel den af frih. Funck m. fl. afgifna eservationen, upptaga ett svenskt fonderadt statsän å 40 millioner, hvaraf dock under åren 1870 och 1871 icke finge utsläppas flera obligationer, än till ett nominelt belopp af högst 10 mill. Frih. Schwerin föreslog atskilliga modifikationer i ofvannämnde reservation, neml. att ordet upptaga skulle ändras till kupyågga, att den närvarande lånesumman ej skulle llas högre än 83 mill. rdr, att amorteringen skulle inskränkas till en tid af högst 40 år samt att räntan skulle bestämmas till högst 5 24, såsom i allmänhet mera begärlig än den af reservanterna föreslagna af 4) y. I detta förslag instämde statsradet y. Ehrenheim. Frih. v. Essen godkände äfven detsamma, men ville, att i beslutet skulle intagas en bestämmelse att med lånet skulle afses äfven att bereda tillgång för bidrag till blifvande enskilda jernvägsföretag och icke endast, såsom i frih. Funcks reservation orden lydde, katt bereda tillgång dels till bekostande af norra och östra stambanans fullbordande, dels ock för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnaderna upptagna lån. Efter en längre diskussion anställdes votering mellan antagande af det utaf utskottet tillstyrkta beloppet och bifall till frih. Stjernblads förslag, med den deri af frih. v. Essen förordade ändring och med uteslutande af räntefoten, och segrade dervid det sistnämnda med 66 röster mot 36. — Vid föredragning härefter af hvad utskottet föreslagit i afseende på amorteringstiden och räntefoten uppstod rörande sistnämnda fråga en stunds diskussion, derunder hrr Wallenberg, frih. Bildt m. fl. yrkade att räntan a obligationerna skulle fastställas till 44 4, hufvudsakligen med afseende på den närvarande goda penningeställningen samt på det att det nya lånet icke måtte komma att konkurrera med hypoteksbankens med 5 20 löpande obligationer. Deremot fasthöll frih. Stjernblad sin åsigt att räntefoten måtte sättas högst till 9 0. Häri instämde hr Möller. Vid votering mellan de begge meningarne segrade frih. Stjernblads med 48 röster mot 31. — Hvad utskottet i öfrigt föreslagit i afseende på sättet för lånets upptagande m. m. förföll i följd af kammarens genom den förstnämnda voteringen fattade beslut att upplägga ett amorteringslån å 40 mill. rdr. I Andra kammaren framställde hr A. Bergström ett förslag, närmast öfverensstämmande med frih. Stjernblads. Detta understöddes at hrr Kallstenius, Tranchell och frih. Gripenstedt. Hrr J. Rundbäck, Palander och Kolmodin, hvilka i hufvudsaken delade hr Bergströms åsigter, önskade emellertid att, åsom frih. Essen föreslagit i sin reservation, lånet — TT TTT TN TTT