Göteborgsposten – 9 maj 1870, sida 1

såsom endast afseende Norra och Östra stambanor nas fullbordande. 3. Af hr Wallenberg, som föreslår Riksdagen, dels att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader, arvensom för att bereda tillgång till inlösande at den del af riksgäldskontorets år 1867 utfärdade oblivationer, som under innevarande och nästkommande år till betalning förfaller, upplåna mot obligationer, ställda till innehafvaren, ett belopp, motsvarande 8,500,000 rdr rmt; dels att dervid begagna det af fyra här upptagna lånesätt, som fullmäktige fiuna med statens fördel öfverensstämmande: 1) i örrerensstämmelse med utskottets försiag, utom att hela upplåningen skall ovilkorligen ske mot ouppsägbara obligationer; 2) i öfverensstämmelse med det i frih. Funcks reservation förekommande lånesätt; 3)i hufvudsaklig öfverensstämmelse med utskottets förslag i sista punkten; 4) genom upplåning, motsvarande hela beloppet eller någon del deraf, mot obligationer, lydande å svenskt mynt att återbetalas å bestämda tider, hvilka i obligationerna böra angifvas, ej kortare än 5 år och ej längre än 10 år från obligationernas utgifningsdag; och må fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och valörer samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna möjligen påkallas. 4. Af hr Nordenfelt mot motiveringen och lånetidens inskränkning till 10 år. 5. Af hr Ahlgren mot motiveringen. : Hr C. Ifvarsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen af detta ärende. Statsutskottet. I andledning af hr G. Bjerkanders motion om grundskatternas atlösande enligt den förvandling i penningar, som bestämmes i kgl. kungörelsen d. 23 Juli 1869, äfvensom hrr Lars Erssons och Jöns Perssons motioner om grundräntans och kronotiondens afskaffande och ersättande med bevillning m. m., har utskottet hemställt, att ifrågavarande motioner icke måtte af riksdagen bifallas. Hr Nils Larssons motion rörande nedsättning af den godtgörelse, som till åtskilliga stapelstader nu utgår såsom ersättning för mistad tolag, atvensom grefve E. Sparres motion angående indragning af Jernvägsbyggnadsstyrelsen äro af utskottet afstyrkta. I sammanhang med besvarandet af den forstnamnda motionen har utskottet likväl hemställt. att riksdagen måtte i skrifvelse anhälla, det K. M.t täcktes dels förordna, att drätselförvaltningarna i rikets stapelstader skola vid viss tid hvarje år till kommerskollegium insända behörigen styrkta uppgifter öfver beloppet och användandet af de städerna tillflutna tolagsmedel för det näst föregående året, dels anbefalla kommerskollegium att, etter verkställd granskning af dessa uppgifter, deröfver upprätta sammandrag till intagande i den af kollegium årligen aftgitvande berättelsen om rikets handel och sjötart. Beträffande kamrarnes skiljaktiga beslut rör. norra stambanans spårvidd och anläggningssätt har utskottet i memorial anmält, att utskottet ansett denna fråga hafva förfallit. Särskilda utskottet har uti afgifvet memorial N:o 2 med anledning af kammarens olika beslutgi fråga om utskottets förra betänkande hemställt: att riksdagen måtte i und. skrifvelse anhålla det K. M:t täcktes taga i öfvervägande, huru stor del af bätsmanshallet är för sjoförsvaret behöflig samt de förbattringar båtsmansinrättningen må kunna erhålla för att fullständigare motsvara sin bestämmelse, samt huruvida det icke skulle vara ändamålsenligt, att batsmanshallet, efter hand och i den mån det befiunes för försvaret obehöfligt, ställes på vakans. Sammansatta statsoch bevillningsutskottet har med anledning af hrr Fr. A. Torssbecks och C. G. Bergs motioner hemställt, att riksdagen måtte hos K. M:t anhålla, det K. M:t ville låta undersöka och utreda, till hvad belopp inom landet tillverkadt bränvin kan antagas unuergå förminskning genom afaunstning och torådling till sprit, samt till nastkommande riksdag afgitva förslag till sådan restitution af bränvinstillverkningsafgitter vid utförsel af bränvin till utrikes ort, att ersättning för denna förminskning är i densamma inberaknad.