Göteborgsposten – 4 maj 1870, sida 2

Handels-underrättelser. Vi omnämnde i vår föregående berättelse att Japan är i färd med att förskaffa sig jernbanor. Man erfar nu att företaget skall utföras med europeiska kapitaler samt att firman J. H. Schröder C:o i London skall blifva det japanska statslånets kommissionär. Lånets belopp är 1 mill. 2, emissionskursen 98 och räntefoten 9 9, hvarjemte lånet om tretton år skall vara återbetaldt. Såsom hypotek utlofvas icke endast de ifrägasatta jernbanorna, när dessa en gång bli färdigbyggda, utan äfven rikets tullinkomster, hvilka lära uppgå till 9 mill. rdr. Vilkoren synas således vara ytterst betryggande för lånegifvarne, men det skulle icke förundra oss, om spekulationen i allt fall endast med misstroende vände sig till de nya fondpapperen. De orientaliska regeringarne hysa nemligen icke alltid fullt europeiska begrepp om den bindande kraften af de kontrakter, som af stater ingås, och helt säkert skulle en ny, genom revolutiou till väldet kommen japansk regering utan vidare betänkligheter befria sig från återbetalningens besvärligheter, ifall dessa föreföllo densamma för mycket tryckande. På billigare vilkor än det lyckats för kejsardömet Japan har i dagarne konungariket Wirtemberg afslutat ett statslån. Lånet är på ett belopp af 11 mill. gulden och öfvertogs fast af huset Rothschild i Frankf. a. M. till 993 samt utbjöds derefter till allmän subskription efter en kurs af 993. Det tog gefavör att subskriptionen afbröts straxt nast en sådan f efter det teckningslistorna blifvit framlagda. Framgången torde icke endast vara att tillskrifva wurtembergska statens kredit, ty den osäkra politiska existens som de sydtyska staterna hafva måste i någon mån inverka på denna, utan äfven den omständigheten att den tyska marknaden är f. n. så öfverfylld af ledigt benningkapital att man har svärt finna placering för detsamma. Om nya italienska och spanska statslån har ryket att förtälja. Italien skulle hafva afslutat sitt lån, hvilket berättas vara af ett mycket ansenligt belopp, ned husen Rothschild, och Spanien skulle i Wiens vankförening, bankirhuset Springer samt Banque de Varis hafva funnit villiga långifvare. Hvad man ned säkerhet vet är, att underhandlingar om dessa mnen blifvit förda, men från underhandling till aflutande torde i dessa fall steget icke vara tå lätt tt taga. Khedivens af Egypten s. k. privata lån mottaes med protester från flera håll. Vi ha förut omhlat att innehafvarne af obligationer af 1868 års gyptiska statslån beredde sig att, med stöd af åtkilliga bestämmelser i nämnda lånekontrakt, inlägga in protest mot den nu ifrågavarande transaktionen, ch turkiska regeringen lär genom sina sändebud i — EN AE RESER — — mm —2