Göteborgsposten – 4 maj 1870, sida 1

———— —— 6nni— besluta rörande administrativa detaljer eller att fast ställa vilkor i afseende på för tag, för hvilkas utfö rande riksdagen förut utan vilkor beviljat anslag krih. Funck uppträdde för bifall till utskottets för. slag, hvilken åsigt ock efter votering med 43 röster mot 24 vann riksdagens erkännande. Konstitutionsutskottet har, utan att någon motion blifvit vid innev. Riksdag derom väckt, upptagit det vid förra Riksdagen tramställda förslag om borttagande af den i 72 3 regeringsformen stadgade tvångskurs för riksbankens sedlar samt sålunda häraf föreslagit, att nämnde paragraf måtte erhålla följande förändrade lydelse: Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och värd, så att den ostörd må förvaltas at de fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen göras kunna. Riksbankens sedlar skola, vid anfordran, efter deras lydelse, af riksbanken inlösas. — Vid denna frågas behandling i Andra kammaren yttrade sig för bifall till utskottets hemställan, hrr Hierta, Lithner, frih. Gripenstedt, A. Bergström, Åstrand, Mannerskantz och Nils Larsson i Tullus, hvilka framhöllo den stora fara för allmänna rörelsen, som skulle uppstå, i händelse riksbanken — något som visserligen för närvarande icke vore att befara — skulle finna sig urståndsatt att infria sina förbindelser. Motståndet mot den föreslagna reformen härledde sig ej af några bestämda åsigter om dess skadlighet, utan grundades endast på en dunkel farhåga derom, att denna reform skulle vara af något gagn för privatbankerna. Men detta vore alldeles icke händelsen: tvärtom skulle privatbankerna genom en förändring af nuvarande förhallanden lida skada, då de blefvo tvungna att genom lån förskafta sig en silfverkassa — en affär som de fleste privatbanker säkerligen ej skulle kunna på ett för dem sjelfva fördelaktigt sätt bedrifva. För öfrigt skulle, äfven om denna paragraf upphäfdes, riksbankssedeln komma att behålla v fö träden, såsom att endast kunna mottagas i offentliga kassor och vid våra domstolar. Man hade sagt, att i händelse at bifall, skulle privatbankerna komma att -lånsa? riksbankens silfverförråd, men man borde besinna, att riksbanken kunde hos privatbankerna göra en kontravisitoch på samma dag ånyo uttaga det strax förut densamma affordrade sIIfret. — För afslag å den ifågasatta grundlagsförändringen talade hrr Linnggren, Pettersson, Medin, Östman, Ehrenborg, Key, Engman, Häggström. Fredriksson, A. Persson, Leijer, Hörnfelt, Uhr, Agardh, Jöns Persson, Petter Andersson, C. Ifvarsson, P. Nilsson i Kulhult, Törntelt, Dufva och frih. Koskull, af hvilka dock flera erkände det principielt riktiga i den föreslagna ändringen, ehuru de icke ansågo tidpunkten för densammas genomförande ännu vara inne. Flera af dessa talare ville, att man från motsatta sidan skulle tydligen ådagalägga, att de dunkla farhågorna saknade all grund och att ingen hund låge under förslaget begrafven. — Vid slutligen anställd votering förkastades utskottets förslag med 130 röster mot 48. Samma utskotts utlåtanden, afstyrkande motioner om skjutsväsendets ordnande, om frälserusttjenstens utgörande in natura samt om åtgärders vidtagande för rustningsoch roteringsskyldighetens skiljande från jordbruket gillades af Första kammaren. Jemväl godkändes af denna kammare samma utskotts på rund af väckt motion gjorda hemställan att riksagen ville i skrifvelse anhalla, det K. M:t täcktes låta utreda förhållandet i afseende å tillkomsten och beskanenheten af vissa från kyrkorna i de fordom danska provinserna utgående afgifter samt till riksdagen afsäta framställning om och på hvad sätt dessa afgitter må, utan statsverkets betungande eller körnärmande af någons rätt, för framtiden kunna upphöra. Statsutskottets med anledning af väckt motion framställda förslag, det riksdagen ville utiskrifvelse uhälla, att K. M:t täcktes låta utreda, om och på hvad vilkor en till tryggad besittning för Skillinge iskeläges åboar ledande reglering må kunna åvägabringas samt till riksdagen derom aflåta proposition, sodkändes med ett af grefve A. Wachtmeister fornuleradt tillägg, åsyftande att dervid ätven skulle illgodoses staden Kristianstads rätt. Vidare godkändes at Första kammaren statsutkottets förslag till voter igspropositioner med anedning at kamrarnes 5 ktiga beslut rörande K. M:ts proposition om rättighet för Göta kanalbolag tt af de till säkerhet för kanalens framtida undervåll i riksgäldskontoret deponerade medel lyfta en umma ar 100,000 rdr mot aflemnande at 1000 st. ktier i Kinda kanalverk å sammanlagdt enahanda clopp.