kiksäagen. Båda kamrarne sammanträdde i Måndags e. m. och atskilues först sent på aftonen. I Första kammaren förekom först till behandling statsutskottets betänkande i andledn. at K. M:ts proposition om ötverlåtande under full eganderätt åt Stock holms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna cgendom å Kungsholmen. kn längre öfverlaggning uppstod rörande denna fråga, derunder hr Stråle föreslog att riksdagen måtte med anledning af samma proposition förklara, att Stockholms stad och län ga att besitta fastigheten så länge densamma användes för enahanda ändamål som f. n. Etter votering godkändes detta förslag af kammaren med 44 röster mot 43 sedan likväl den förseglade sedeln måst öppnas. Statsutskottet har vidare i afgifvet utlåtande tillstyrkt K. M:ts proposition om beviljande åt hrr Audley C. Gosling och Hugh C. Smith at vissa förmåner i och för en jern vägsanläggning mellan Frövi och Ludvika. Rörande denna fråga uppstod cn stunds debatt, derunder frih. A. C. Raab och grefve C. G. Mörner yrkade afslag a den k. propositionen, till hvilket yrkande de föranleddes af nödig försigtighet för statens bästa, särdeles som man borde vara varnad af ett färskt exempel, att utländska koncessionärer icke alltid uppfylla sina förbindelser. Civilministern, statsrädet Adlercreutz, och frih. Funck torordade deremot konc onens meddelande, och DÄpekade särskildt den sistnämnde, dels att förmanerna voro helt obetydliga och ej mera än som beviljats andra dylika bolag, dels att det låge i bolagets eget intresse att fullborda företaget, isynnerhet som det eljest ginge förlustigt om den summa, det redan deponerat sasom säkerhet derför. Hvad ansick sjeltva företaget kunde tal. ej annat än betrakta det såsom en lycka för vårt land, som saknar kapitaler, att utländska kapitaler söka sin väg hit för befordrandet af dylika anläggningar och att oss lemnas tillfälle att använda våra egna tillgångar till utvecklande af grufveoch bergshendteringen. Ilr Nordström föreslog, att man måtte medgifva den ifrågasatta koncessionen, men med vilkor att hinder ej förefunnes för andra bolag att få anlägga andra jernvägar i samma riktning. — Vid votering mellan i detta förslag och K. M:ts proposition godkändes den i sistnämnda med 52 röster mot 25. I Men anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut ! om stambanornas spårvidd har statsutskottet ramställt följande Jemkningsförslag, neml. att rikslagen måtte besluta, att norra stambanans fortsättling skall utföras efter en väsendtligen mindre kostam plan, än som blifvit af styrelsen för statens ernvägsbyggnader föreslagen, och att riksdagen måtte inhalla, det K. M:t kakty efter fullständig och nogal rann utredning a på trägan inverkande försällanden, taga i öfve ande huruvida det må finas lämpligt att å norra stambanan använda en spåridd at 3 tot 6 tum, engelskt mått. Hr Bergstedt, ch med honom grefve C. G. Mörner samt hr Haselrot, yrkade att detta förslag måtte förkastas och ammaren vidblifva sitt förra beslut, af skäl att iksdagen ur konstitutionel Synpunkt icke egde att ——, 77fpk