Göteborgsposten – 22 april 1870, sida 1

Riksdagen. Båda kamrarne hade i Onsdags middag korta sammanträden. I Andra kammaren föreslog hr Palander, att det af denna kammares femte tillfälliga utskott afgifna utlåtande i anledning af hr Mankells motion om indelningsverkets aflösande måtte uppföras på föredragningslistan näst efter det från sjöförsvarsutskottet med det med det snaraste förväniade utlätandet. Denna föredragningsordning fann hr Sv Nilsson från Österlöf besynnerlig och otillbörlig, då sistnämnde utlåtande ännu ej inkommit och alltså måste vara till sitt innehåll för kammarens ledamöter obekant. Kammaren godkände emellertid hr Palanders förslag med 95 röster mot 23. Mot detta beslut anmälde hr Sv. Nilsson sin reservation. af frågor rörande sjöförsvarets ordnande har nu afgifvit sitt betänkande och deruti hemställt: A. uttala såsom sin åsigt: 1. att Sveriges sjökrigsmakt visserligen har såsom en uppgilt att hos främmande folk bevaka våra intressen och äfven på aflägsnare haf upprätthålla svenska flaggans anseende, men att, då dess verksamhet, i händelse af krig, hufvudsakligen kommer att för kustoch skärgårdsförsvaret tagas i anspråk, största delen af dess materiel bör vara med afseende derpå inrättad; 2. att antalet af k. flottans och k. skärgårdsartilleriets nuvarande personal, såväl till befäl som underbefäl och manskap, är större än som motsvarar den sjökrigsmateriel Sverige under en lång följd af år kan anskaffa och underhålla; 3. att, hvad särskildt angår båtsmanshållet, detta är betydligt större än som under närmaste framtid kan anses för sjöförsvaret behöfligt, och att endast så stor del deraf, som motsvarar behofvet, bör för sitt ursprungliga ändamål bibehållas; samt 4. att flottans stamtrupp, under den tid densamma är uppfordrad, hufvudsakligen bör sysselsättas med sådana arbeten och öfningar, som göra densamma för krigstjensten duglig, och att följaktligen, efter båtsmanshållets förminskning, polisuppsigt och handräckning i verkstäder, samt annat sådant arbete vid varFoch stationer, som för sjötjensten är främmande, bör i allmänhet annorlunda än hittills bestridas; B. hos K. M:t anhålla: 1. att K. M:t täcktes taga i öfvervägande: a) huruvida en sådan förändring af kgl. flottans och skärgårdsartilleriets organisation och bestämmelse lämpligen må kunna vidtagas, att gränsen mellan dessa kårers verksamhet blir bestämd, och att det egentliga sjöförsvaret sammanföres till en kår, hvilken eger att bemanna och behandla den materiel, som för sådant ändamål afses, hvaremot åt skärgårdsartilleriet anvisas den del af skärgårdsförsvaret, som, utan att kräfva sjömannabildning, fordrar en vidsträcktare insigt i artilleri, minväsende och befästningskonst samt öfriga landtförsvaret närmare liggande ämnen, med den materiel, som dervid skall användas; b) i hvad mån en förminsknin, i det för kgl. flottan och skärgårdsartilleriet gemen samt nu faststälda antalet af befäl må kunna ega rum; c) huravida ej, i sammanhang med frågan om en förändrad organisation af sjöförsvarets underofficerspersonal, äfven en ombildning af kanonierkorpsen må anses behöflig; d) huru stor del af båtsmanshållet är för sjöförsvaret behöflig samt de förbättringar båtsmansinrättningen må kunna erhålla för att fullständigare motsvara sin bestämmelse, äfvensom huruvida det må anses ändamålsenligt, att någon del af det för sjöförsvaret nödiga manskap äfven under fred för vissa år antages bland de dertill mest lämplige af landets kustbefolkning; e) huru, i händelse af båtsmanshållets förminskning, polisuppsigt och handräckning samt annat för sjötjensten främmande arbete vid varf och stationer må kunna bestridas, samt dertill nödig pefsonal anskaffas ; — 2. att, i händelse de af Riksdagen angående sjöförsvarets ordnande uttalade åsigter vinna K. M:ts godkännande, K. M:t täcktes till en kommande riksdag j Riksdagens särskilda utskott för handläggning