Göteborgsposten – 14 april 1870, sida 2

geringens moralitet, då man sälunda ser, att Danmark, som stred så tappert och hjeltemodigt och på ett så skamligt sätt utplundrades al Preussen, anklagas af rånaren. — France anmärker, att det kan synas olämpligt att tala om -Nordd. allg. Zeit. i ett ögonblick, då den allmänna meningen i Frankrike är upptagen af de vigtiga förhandlingarne ang. den inre politiken. Men det ena sfår i oupplöslig förbindelse med det andra, och hvad t. ex. de tyska angelägenheterna angår, så ha vi många gånger på det bestämdaste sramhällit. att konsolideringen af våra konstitutionela förhällanden står i nära samband med lösningen af de frågor, som uppstått på den högra Rhenstranden-. Bladet anmärker, att artikeln går ut på att framställa Danmark säsom fredsstörare i Europa. att Preussen vill upphetsa alla ärliga vänner af freden till att kasta sig öfver: danskarne. Maken iill sofism och fräckhet har man knappast sett; men artikeln skall ej föra någon bakom ljnset i Europa, och den skall gömmas i historien såsom ett af de sorgligaste exemplen på dumdristig lögn. Sjelfva det annars så preussiskt sinnade bladet ÖIndep. belge betecknar Preussens hållning i den nordslesvigska frågan såsom tvetydig och Åoberättigad. Ja, Köln. Zeit. yttrar, såsom svar på det bismarckska bladets påstående, Åatt det tillkommer Preussen allena och ingen annan att bestämma gränsen i Slesvig, dräpande nog: Om ett sådant språk ötverensstämmer med aktning för rätt och fördrag eller är dikteradt af öfvermod, det kan en hvar säga sig sjolf. Från England skrifves, att ett möte hållits i London angående de sköna konsternas representerande på de årliga internationala industriutställningar, hvilkas rad är bestämd att skola börja med nästa år. Öilverste Scott meddelade, att 1851 års utställningskommission är beredd att öfveriaga kostnaderna tör de tillämnade utställningarne, emedan den med det betydliga öfverskottet från 1851 inköpt byggnadstomter, hvilka sålts till konstoch industribyggnader samt gitvit riklig ersättning. All vinsten ien framtid skulle äfvenledes användas till befrämjandet af konst och vetenskap. Man har inrättat ett slags kontraktsenliga pilgrimsfärder, i det tvenne under den bekante reseagenten Cooks ledning ställda sällskaper om tillsammans 60 engelsmän och amerikanare rest till det förlofvade landet, deribland fem andliga och tjugo damer. De båda sällskaperna resa hvar för sig på korta afstånd ifrån hvarandra och sammantraffa hvarje Söndag, då ett läger uppslås och gudstjenst hålles. Öfverrabbinen i London, d:r Adler, har invigt den nya central-synagogan, som för kort tid sedan uppfördes vid Portlandstreet. Mer än 1000 mosaiter närvoro vid invigningen. Sedan den bekante ryssen Hertzen aflidit och hans Kolokol (Klockan) mer än ett år ej ljudat, hör man nu från Geneve i Schweiz klämtslagen från en ny rysk Kolokol. I n:o 1 heter det, att Rysslands närvarande ställning kan uttryckas med det enda ordet bankrutt; att en underjordisk sammansvärjning mot dervarande regering utgrenar sig genom hela riket-, att den ryska polisen för kommandot inom hela Ryssland o. s. v: — — —