Göteborgsposten – 9 april 1870, sida 1

Som man ser, ha vi icke glömt det — och nu dygdädla mamsell Aglaå Seraphia Larsson, nu vet ni också, hvem det är — som skrifver krönikan i ÅPosten ! Stålfjeder-hålfots-stöftar och häktkärgor! Bort med alla nedtrampade kappor och snedsångna klackar! Kungliga Kommerskollegium, som nu en gång för alla skall förstå sig på allting, från nattkappor med snörhål till pjexor med vlädergelänker har tryckt patentets insegel på The Flexura. Lefve flexuran, ner med lädergelänkerna! Hemligheten af dessa mystiska glosor, torde ni sjelf inhemta hos patentinnehafvaren, skomakaremästaren Olof Tornberg, som efter att under loppet af flera är ha haft anställning hos de skickligaste skomakaremästare i London och Paris, nu öfverflyttat till Göteborg och nedslagit sina bopålar i konditor C. Nissens hus vid Kungsgatan. I Tisdags afton vid Y,7:tiden inträffade å Lilla Börssalen den afgörande sekunden för stadens minuthandlande med bränvin. Den från början temligen rysligt tillämnade decimeringen af rättigheterna antog dock vid voteringen icke så synnerligt farliga dimensioner och berodde väl detta hufvudsakligast Jerpå, att frågans egentlige Spiritus rector vid andra sammanträdet kommit på något mildaro tankar än dem han hyste vid det första. Hafgrenska sällskapet har introducerat sig hos vår publik, men då det hittills icke bjudit på några nyheter och vi dessutom, uppriktigt taladt, icke varit i tillfälle att bevista någon af de gifna föreställningarne måste vi till nästa krönika uppskjuta vårt omdöme om sällskapet. I morgon Söndag lockar programmet med tvenne splitternya sångstycken: En odödlig Suverän och En soirå i Kåkbrinken af de båda rivaliserande komvositörerna i den lätta genren, Lecocq och Offenbach samt en gammal, god bekant Den lilla Sånegfågeln. Till förmån för Arbetareförenirgens byggnadsfond gifvas i afton och imorgon af föreningsmedlemmar samt medlemmar af föreningevs kapell dramatiska aftonunderhällningar på Lorensbergs teater. Programmet upptager för i afton: 1:0) Prolog; 2:0) Mottagningstimmen, skämt i 1 akt; 3:0) Tre för en, vådevill i 1 akt af Erik Bögh; 4:0) Tablåer: Dryckescen och Arbetarens dröm och för i morson: 1:0) Vägvisaren för resande i Sverige, skämt med sång i 1 akt; 2:o) Mottagningsimmen: 3:o) Tre för en och 4:0) Tablå: Arbetarens dröm. Priserna äro resp. 1 rdr, 75 och 50 öre och ötverblifna biljetter säljas vid ingången. Det goda ändamålet och nöjet rutt få se sina bekanta på tiljorna, som föreställa verlden, skola helt säkert vara goda dragningskrafter till en licen, nej, stor vallfart i den vackra våraftonen till det anspråks lösa Thaliatemplet å Lorensberg. I Kristinehamn pågår f. n. Fastingen som bäst. Bland andra profryttare, som infunnit sig der, finna vi af stadens tidning äfven en splitterny firma: Guverius Halvorsen F. Hoffman, hvilka derstädes i ett dertill uppfördt Amerikanskt tält gifva föreställningar högre ridkonsten, hästdressyr och manöver im, m. I konsten att sätta sig på sina höga hästar, att dressera och manövrera — Caffärsvänner torde dock arr Halvorsen Hoffman finna sina öfvermän bland andra marknoadsbesökande. Igår anlände hit en engelsk ångare med namnet Joun lHayman. Fartyget medförde hit kol och skall här inlasta hafre. Af fartygets namn skulle man eljest kunnat misstänka att det istället blifvit hit-befraktadt med — foder. Till Södra Stambanans postkupe-exped:i tion anlände för någon tid sedan ett bref från Chicago, som bar följande lakoniska adress: Till Svenska körkan Om Sönda. På ett annat bref var adressorten betecknad med ordet Oi. Man funderade hit och dit på lösningen af denna kabbalistiska formel, tills slutligen en slängd teckentydare hittade på den rätta, nemligen Hjo. Se här en annan litterär kuriositet, ett fullkomligt autentikt prestbevis, utgifvet af en prestman inom Stiftet: Från Kalfön i — — ö Socken varande demoiselle N. N., dotter till afl. herr Lotsäldermannen N. N, varande från — ö i — — Socken, hvilken jefver och icke är gift. Hafvande anständigt sig uppfört anko demoisellen i sistl. Oktober månad till — — Socken der hon ännu vistas, ehuru hon der icke är kyrkoskrifven; betygar NT 1