Göteborgsposten – 29 mars 1870, sida 2

afbrottet åter öppnad, då ångbåtar dagligen passera häremellan och Köpenbamn, men passagen möter dock ännu stundom hinder af drifis; långsåt kusten qvarligger isbältet, genom hvilket en ränna blifvit bruten ifrån redden ini hamnen, och de fartyg, som här varit vinterliggare, och hvilka nu allmänt börja rusta sig till ny verksamhet, så bogseras ut. — En storm torde behöfvas för att fullkomlligt bryta ismassorna. — Nattfrosterna fortfara, och äfven om dagarde höjer sig temperaturen sällan ötver 2 å 3 grader med ottast klar luft och högt barometerstånd. I natt har snö fallit i temlig mängd. I Tisdags eftermiddag såg man ett tåg utgå från Skånes erskilda banks palats och skrida långsamt ned åt Stora Strandgatan i riktning al ett närbeliget mindre hus. I spetsen gingo bankens båda vaktmästare med hvar sin börda på skuldrorna och ättöljdes af några persone, hvilka fått i uppdrag art öfvervaka förbränningen i en bakugn al resp. 920,000 rdr rmt i nämnda banks utnvötta sedlar. Funnet lik. Den 18 Mars påträffades, berättar Wenersb. P:n, i kanalen straxt nedanom dragbron vid Trollhättan hket efter en mansperson. om vid närmare undersökning befanns vara en i sista hälften at November månad försvunnen kringstrykande småkramhandlare, vid namn Börjesson, bosatt på Näs. Samma afton han försvann lärer ban varit som man säger betydligt påstruken, och tör den som ej är rikigt lokaliserad är Trollhättan under den mörka årstiden et mindre lämpligt ställe för nattliga promenader. — Många trämlingar hafva töre honom gått samma väg, och Pp : Mr 8 1 a . säkerligen blifver han ej den siste! — En i sanning sorglig protetia. Fariygehandel Det ä ke flerdivarfvet i Karlskrona under byggnad varande barkskepp om 107 nyläster är, enl. Biek. P:u, törsäldt twtl kapten Pletner från Flensburg, för en köpesumma at 36,000 rår. Fartyget kommer att gå af stapeln i Maj månad, och levereras från varfvet uti slutet al Juni. Dödsfall. Bland rikets presterskap ha under loppet af förra veckan flera dödsfall timat. Ett bland de märkligaste af dessa är ett, som timat inom Kalmar stift, i det en at dess äldsta prestmän, prosten och kyrkoherden i Wickleby Andreas Petersson d. 20 d:s afled i en ålder at 80 år. Tidn. Kalmar anför om den bädangångne följande data: Petersson blef student i Lund 1814; prestvigd 1815; utnämnd till lärare vid Skytteanska skolan i XÅlem 1826. Ilärstädes införde han?, säger Clerus Calmariensis, vexelundervisningsmetoden och uppdref ungdomen till en sådan skicklighet, isynnerhet uti skönskrifning, hvari han sjelf egde en utmärkt förmåga, att det väckte både uppmärksamhet och beundran. Man såg i de till konsistorium årligen insända examensskrifterna handstilar af små S a 10åriga bondflickor, som i dragens renhet och prydlighet voro lika med de vackraste graverade engelska förskrifter. I anscende till sina utmärkta förtjenster om skolan erhöll han 1829 en särskild tacksamhets-skrifvelse från konsistorium och erhöll 1531 v. pastors namn och värdighet.. Till kyrkoherde i Wickleby utnämndes han 1845, hvarest han dog, allmänt aktad och älskad för sin rena gudsfruktan, sitt varma hjerta och vänliga vasende. Han efterlemnar flere barn, bland hvilka stadsläkaren i Oskarshamn, d:r J. A. Petersson. Stiftets senior, prosten i Fliseryd Erland Fornander, är nu den ende qvarlefvande af stiftets prester, som är född 1790 (d. 2 bebr) Gotländska tesegraskabeln, eom en tid varit i olag, befinner sig ännu, vaktadt ifriga bemödanden att komma under fund med skadans beskaffeuhet, i obrukbart skick. Undersökningen har verkställs af assistenten Carl ström med tillhjjelp af ångaren Polhom-. Kabeln har, skritves det trån Westwervik, blifviu underhalad på en sträcka al 25(5 sjömil från fastlandet och härunder befunnits fullkomlig oskadad, så att hr C. ledigt kunnat meddela sig med Westerviks stauon; men der befanus kabeln så till vida bristfällig, att flera de om gifvande trädarne voro boria, och bler dertöre kapad och bojad, synnerligast som den ock satt så fast vid bottnen au den ej kunde lyltas upp. Vidare kunde den gången, i Thorsdags i förra veckan, icke medlinnas. Om vådret blefve luguare, så at de hitills höga dyningarne, hvilca betydligt försvårat deua i sig sjelft ganska ansträngande arbere, upphör de, torde hända att kabeln svart nog bletve i brukbart skick. POESRTELNEECRELOEN