det vore fördelaktigare för oss om utlande köpte vära ekonomiska kartor och icke blot lofsprisde dem. — Under denna diskussior sutto de arma fruntimren på läktaren; vote ringen utföll så, att de äro — brödlösa, jemte det att ett nyttigt och nödvändigt arbete bli! ogjordt. Hr keij har sedan gammalt ett horn sidan till styrelsen för jernvägstrafiken. Vic sistförlidet års riksdag lät han tillverka er mängd sifleruppgifter som befunnos oriktig: och vilseledande, och han slet ondt derföre I år gick han försigtigare till väga; han und vek alla speciella uppgifter, och dertill tvin gades han ätven deraf att hans sakkunnigt hjelpare från ifjor nu ej stod till hans dispo sition. Men i år kom grefve Sparre till han: hjelp, och när Sevalla-banan ej gick, så ha grefvens lynne blifvit mera vresigt. Det ble nu mycket lätt för nämnde herrar, assisterad af hr Medin, att tå trafikanslaget, som af K M:t och statsutskottet upptagits till 4,300,00( rdr, minskadt med 100,000 rdr. Då detta an slag är ett förslagsanslag utgör nedsättninger blott en demonstration. Grefve Sparre har sina industriella fun deringar och till dessa hörer en permanen industriutställning i Paris; dertill behösdet blott 30,000 rdr. Men statsutskottet svarade nej; motionären talade med dämpad hänförelse för sitt förslag, som skämtsamt, d. v. s. kan ske nästan skämtsamt, behandlades af h Hierta. Hr Granlund skildrade med verklig kläm huru den franska traktatens olycklig: verkningar framträngt ända till — Grenna Men det hjelpte intet. En hedersman från höga norden, hr Pei Östman, som i gamla bondeståndet var ung och lesnadsglad, har på gamla dagar blifvi trumpen och kan nu ej vara med om någr: spetakler, och derföre hade han velat prute på anslaget till k. teatern — bara 15,000 rdi nedsättning. Liss Olof Larsson delade motio närens åsigt och försvarade den äfven i kam maren. Så gjorde ock några till bland dess: såsom obskurantismens apostlar, hrr Heden gren och Ehrenborg. Den sistnämnde var rik tigt rädd för teatern, för sina söners skull, ocl beror det på honom så få visst icke gossarne titta in i Thalias och Terpsikores tempel. — Då jag hörde dessa herrar — bondgubbarne ryr jag mig platt inte om — bryta stafver ofver teaterns dåliga moraliska verkan oct förnam deras åtrå att draga in, om de hade örmått, hela anslaget, så erinrade jag mig den der fromma qväkaren som uppoflrade hela sin förmögenhet för att inköpa och upp ränna Giulio Romanos skönaste mytologisk: målningar, om hvilken (qväkare) Heina utro par: Sannerligen, han förtjente att derfört komma til! himlen och der dagligen — piska: med ris. (Forts.)