Göteborgsposten – 22 mars 1870, sida 3

wehrmanne, hvilken befann sig bland åskådarne på andra raden, hade i sin ficka haft fostorstickor liggande lösa bredvid en patron. Dessa eldfarliga saker kommo i kollision med hvarandra, hvaraf följden blef den, att soldatens jacka antändes, och då han afkastade denna, höll ett i närheten betintli raperi äfven på att fatta eld. Soldaten arresteraoch efter en qvarts timmas oro annonserades från scenen, att pjesen kunde fortsättas, hvarpäå hvar och en, fast något uppskrämd, intog sin plats. Representationen fortsattes derefter oafbruten. Emellertid var denna lilla eldsfara odisputabelt en ren vinst för Jönköpings tändstickssabrik, ty i refejande dagen uti WeiHär finner man återiratet om tilldragelsen stod fö marische ÅLeilunge att läsa: gen en påminnelse om att begagna de svenska tändstickorna, hvilka icke sjelfantändas, till och med under en preussisk soldats varma, af patroner uppfyllda jacka?. Hfarboes pansarspade. Danske premierlöjtnanten Harboe har nyligen uppfunnit ett motstycke till den Linnemannska fältspaden. Liksom denna afser den att förskafla soldaten ett godt och kraftigt redskap, hvarigenom han på mycket kort tid, utan någon större ansträngning och i hvilken jordmån som helst, skall kunna skatta siv betäckning, men derjemte då han bäres af soldaten skall kunna tjena denne till nytta och skydd. ansarspaden är derföre så konstruerad, att skaftet och bladet kunna skiljas Bladet är 10 tum langt och 71 tum bredt och bäres som ett slags pansar på brö i ett fordral, som fasthålles genom tvenne ladet mar, den ena omkring halsen den andra omkring lifvet, utan att soldatens fria rörelser derigenom hindras eller hans bröst nedtryckes. Det är förfärdigadt af hopsmidt Jern och stål och bör kunna motstå projektiler, till och med på kortare afstånd, när de träfla under en vinkel och tjenar derföre som skydd för bröstet och mellangärdet. Den moraliska styrka, som ett sådant skydd ingifver har naturligtvis alven ett betydligt värde. Spadens skaft bares af soldaten vid sidan och förbindes med bladet medelst en skruf; dess längd är 1 aln och 3 tum och spadens hela vigt c:a 5 sv. skålp. Anställda försök ha fullkomligt bevisat uppfinningens praktiska nytta. Paper aC i Lomdomn har, till stor Gel tillfölje af den stränga kolden under de sista manaderna, tilltagit på ett förfärande sätt. I synnerhet utmärker sig näst sista veckan i hkebruari i detta afscende sorgligt. Icke mindre än 10,000 nya understödstagare antecknades då på sattiglistorna, hvilka följaktningen växte i proportion. Vid slutet at December var antalet fattiga, oberäknadt vagabonder och vansinniga sattiga asylerna, omkr. 152,800 personer. I början ai första veckan i Januari hade detta antal växt till omkr. 154,500, af andra veckan till 156,200, af tredje veckan till 160,300 af fjerde till 162,600, och af femte till 165,800. Fe)Örnari månad började med 167,800, tör andra veckan visade sig sifiran 165,000 och för tredje veckan steg detta antal till 180,25: 2,, Detta är de högste Siflror som någonsin visat sig på Londons fattiglistor: jemfördt med motsvarande listor förlidet år inner man en tillväxt af 28,500 fattiga, nästan uteslutande bland dem som utom fattighusen åtnjuta understöd. Man har försökt arbetshus såsom ett medel atv hejda pauperismen, men dessa ha visat sig Sasom otillräckli Den stränga köld som länge nerskat har haft samma inverkan på alla arbetsmarknader i London. I förstäderna användes mycket arbete för handelsträdgårdarne, men detta förninaras helt och hållet af frostvädret. Tusental som ha sysselsättning i murareyrket göras arbetslösa at samma orsak, hvilken för öfrigt är lika skadlig för arbetare i dockorna och vid stränderna. Följaktligen var också tillväxten at antalet fattiga emot år 1869 i de vestliga distrikten inemor 4000; i de nordiga distrikten var tillväxten 6000, i de ostliga 5000, i centraldistrikten 4000 och i de södra 9000. Det är sorgligt att tänka, det några få dagars kallt väder skall bringa en s stor andel af befolkningen bland fattigunderstöds agarnes antal. Man hoppas dock att då mildare väder inträdt en betydlig reduktion i detta antal skall ega rum. Olyckligtvis är det likväl blott alitför många som, sedan de i detta afscende brutit isen och mottagit den allmänna barmhertighetens understöd, ej sedermera vilja atsäga sig letsamma. Japanska seder. Den sh9eiziske ministern i Jeddo, IlIumbert, har nyligen publicerat några intressanta deta ljer angående japanesernas husliga lit. 1 Japan är giftermalet en allmän sed. Nästan de enda undantagen anträffas inom vissa munkordnar och ibland k Jjsarinnans hofdamer. Karlarne gifta sig vid omkring tjugo och qvinnorna vid femton års åller, och inom Buddhistsekten sker giftermålet utan räcera religiösa ceremonier. Bland de bröllopsskanser som förekomma är alltid den Ådubbelläppade säågaren, hvilken fylld med raki vid ett bestämdt ögonblick frambäres af en bland brudtärnorna och bjudes ömsom åt brudgum och brud tills den är tömd. Med denna symbol betecknas att man och hustru unte gemensamt tömma äktenskape ts bägare till .gen, vare sig att den är fylld med ambrosia elmed galla. Japanesiska mödrar ha större heter öfver barnen än fäderna och qvinnans rätzheter äro inom detta land så till vida erkända t en qvinna en gång har fört spiran såsom Mika0. Men låtom oss återvända till det husliga lifvet. Im af landets lagar föreskrikver att hvarje barn kall en gång om dagen vara ute i friska luften utan lader och med rakadt hufvud och detta vare sig t regn eller solsken är rådande. Under barnens ligare år äro deras vanl Ickkamrater en fet sortbent hund och en ännu fetare katt, hvars svans Iltid blifvit afhuggen, om för att djuret derigenom kall få ett hyggligare utseende eller af andra skäl, la vi lata vara o t. Undervisning tvingas alg på hvarken föräldrar eller barn; man antager emligen att hvar och en skall inse det stora värdet ut kunskaper. Detta antagande synes icke heller ha arit oriktigt, ty hvarenda m ) och qvinna i hela Jsardömet kan både läsa, skrifva och räkna. Treionde dagen efter sin födelse mottager medborgaren ier ti itt första namn; då han blir myndig sar han sitt andra, det tredje vid sitt giftermål, det tjerde om an aUer nagon, plats i statens tjenst. det sjette, junde o. för hvarje ad han erhåller, tills han slutligen eller sin död erhåller det sista namnet. Detta inristas på hans grafsten och vid detsamma kallas han af efterverlden. Victorien Sardou, den produktive och poynläre franske dramaturgen har nyligen dat en ny triumf. D. 9 d:s uppfördes nemligen å Theåtre liymnare i Paris ett nyit stycke af honom Foernander och rönte afgjord framgång. Stycket, hvars intrig är lånad från en af Dideberättelser, Jacques le fataliste, behandlar en örsmådd qvinnas, denna gång, för omvexlings skull, en enkas. hämnd mot en svalnande älskare. IIon