Göteborgsposten – 17 mars 1870, sida 3

IIxarjrhanda. En framtidshägräng. Vi ha redan en gång förut omnämnt ett förs ag som i England blifvit väckt af en mr G. W. Jones om att på ett hittills otänkbart sätt sänka afgifterna på jernvägar. Förslaget har trots dess skenbara orimlighet redan väckt stor uppmärksamhet, ty mr Jones har vidfogat detsamma en mängd beräkningar som, tillfölje af den noggrannhet hvarmed de blifvit gjorda och den omsorg hvarmed de för desamma till grund liggande data blifvit samlade, knappast kunna vederläggas. Måhända går förslagsställaren något för långt i sina förhoppningar att kunna reducera priserna, men säkert synes vara, att iden skall, då den en gång förr eHer senare antages, medföra en omätligt vigtig reform i afseende på jernvägsresor. Uttrycket att rummet knappast mera finnes till efter jernvägarnes införande är ännu blott en hall sanning, ty ännu påminnes man på ett rätt obehagligt sätt af kostnaden för jernvägsbiljetter för längre resor om att rummet ännu är något som man långt ifrån lyckats att få bugt med, äfven om man måste erkänna att resor kosta vida mindre nu än fordom. Mr Jonees system hvilar på ungefär samma grund som fordom anvädes för debiteringen af telegramporto: zonberåkningen. Telegrafen, som ej vet at någon tid och knappast något afstånd, har redan lemnat denna ståndpunkt och öfvergätt till det likformiga portot inom hvarje särskildt land. Så långt kunna icke jernvägarne gå åtminstone icke inom en oberäkneligt lång framtid. Vackert nog om man kunde komma till zonberäkningen. Lättast låter naturligtvis detta sig göra i England der så ofantligt mycket folk bor på afstånd af 5 till 10 eng. mil från de stora städerna. Morgon och afton göra de denna färd. Om man nu tänker sig zonberäkningen för erläggande af jernvägsafgiften införd och minsta zonen egue en rauie af 10 eller 20 eng. mil, så finge alla dessa som blott reste 1—10 eng. mil betala såsom för 20. Skilnaden blefve för dem knappast märkbar, men de hade den fördelen att då de skulla göra längre resor t. ex. till ett ställe som låge i Ö:te zonen från utgångspunkten, så behöfde de blott be. tala fem gånger den ytterst billiga afgiften för första zonen. Denna afgift kan nemligen nedsättas betydligt emot de nuvarande kostnaderna för samma vägländ derigenom att ett så stort antal endast åka en mindre del af vägen. Den ofantligt tilltagande trafiken emellan mera aflägsna punkter skulle för öfrigt högst betydligt bidraga till att lemna ersättning för de lägre afgifterna. Detta är grunddragen för systemet. Vända vi nu oss till detaljerna så finna vi beträffande de al mr Jones föreslagna afgifterna så låga siffror att vi, i likhet med den engelska tidning på grund af hvars upplysningar ofvanstående blifvit nedskrifvet, måste fraga: Men är icke detta litet för billigt. Mr Jones föreslår nemligen såsom afgift inom första 20nen (här beräknad med 10 eng. mils radie) för 3:dje klass 7) öre, för 2:dra klass 221 öre och för 1:sta klass 45 öre. Huru fördelaktigt denna plan skulle vara för allmänheten kan man finna deraf, att jernvägsafgitten för en resa från London till Edinburgh — en väg nästan lika lång som mellan Stockholm och Göteborg — skulle bli för 3:dje klass 1 rdr 72 öre, för 2:dra klass 5 rdr 17 öre och för 1:sta klass 10 rdr re. A andra sidan beräknar mr Jones att jernvägsbolagen inom England skulle på detta sätt bespara årligen 2; million rdr onsamt i kostnader för förtärdigande och tryckande af biljetter, att vidare den större enkelheten i finansernas skötsel skulle medföra en billigare förvaltning och slutliger att trafiken samt tillfölje deraf affärerna i allmänhet skulle på detta sätt i oerhörd grad tillväxa. Militärarbeten i Indien. Militära auktoriteter i allmänhet torde kunna inhemta en nyttig lexa, ifall de vända sina ögon mot Indien, hvarest truppers användande för allmänna arbeten blifvit förvandladt från teori till praxis och detta med synnerligt stor framgång. Under år 1869 sändes tre detachementer indiska trupper till ett fästningsverk och uträttade följande: Ett detachement utgräfde omkring en och en half million kubikfot jord, och anlade tre eng. mil väg; ett annat anlade äfven tre eng. mil väg, men hade dervid icke alldeles så svårt arbete; det tredje anlade icke mer än en och en half mil väg, men deri var inberäknadt en 300 fots genomskärning af en solid klippa. Det moraliska rvracuiltatoet at Jtta exneriment att vära soldater nvt