Göteborgsposten – 17 mars 1870, sida 1

Arfvingen till Raynham ). Af M. E. Braddon. (Förf. till eLady Audleys hemlighet m. fl.) Öfvers. frän Engelskan. Den ledsamma resan fick slutligen en ända. Lady Eversleigh for in genom den hvöälsda porten till slottsgården, och då hon blickade ut genom vagnsfönstret såg hon ett plakat uppklistradt, hvilket utlofvade en belöning af trehundra pund åt den som återställde det förlorade barnet. Mr Larkspur skakade föraktligt på hufvudet då han läste detta tillkännagifvande. — På det sättet lär man ej kunna få barnet tillbaka, mumlade hen. De som tagit det spela ett finare spel, än att de skulle vara färdiga återlemna det vid första belöning som erbjudes. Mötet melian Honoria och kapten Copplestone försiggick i största lugn. Hon var alltför ädel, för rättvis, för att gifva den vän hvilken hon gifvit sitt förtrocnde några förebråelser. — Jag har gjort min skyldighet, sade han i låg, allvarlig ton, huru olyckligt resultatet än blifvit. — Jag tror det, svarade Honoria. Ert utscende sä) Forts. fr. N:o 62.