Göteborgsposten – 17 mars 1870, sida 1

7———771— Mxcc— ea00aöd6ä:nn; —g — snarare någon lättnad, att den innebure uppfyllelsen at fordran på ökadt befäl, att den möjliggjorde ett öfverflödigt manskaps användande till ett för försvaret nyttigt ändamål o. s. v. Tillika uttryckte talaren den meningen, att åtgärden vore öfverensstämmande med en af de grunder för försvarets ordnande, nemligen beväringsinrättningens bibehållande, som af riksdagen blifvit gillade, äfvensom med de ter, som riksdagen i sin skritvelse till K. M:t sistl. år uttalat. Då åtvärden, enligt krigsministerns öfvertygelse, var egnad att föra frågan om försvarets definitiva ordnande ett steg framåt, anhöll talaren, att kammaren måtte bifalla, hvad K. M:t föreslagit. Liknande åsigter uttalades af hr Mankell, som påpekade, att åtgärden utgjorde en partiel reform, hvilken värdigt intog sin plats vid sidan af de många andra nyttiga reformer i afscende på f. svarsväsendet, som af den nuvarande cheten för landtfö svarsdepartementet blifvit soretagna. att vidare densamma icke kunde anses inne cbara något. som försvårade eller omöjliggjorde indelningsverkets upphafvande i en framtid, att den skulle medföra en utjemning af regementernas och kårernas styrka, att den ej innebure någon tillökning i stammen, för såvidt man betraktade landtoch sjöförsvarets stam såsom ett helt. Fmellertid ansåg tal. ändamalsenlivast, att punkten aterremitterades. Om yrkande på terremiss förenade sig dessutom hrr Almqvist, Mannerskantz, Palander, Jonas Jonasson, frih. Alströmer, Adlersparre och Astrand. Deremot ogillades utskottets hemställan af hr C. P. Andersson, som dock ansåg det vara skäl att återremittera punkten, för att behandlas i sammanhang med den till särskilda utskottet hänskjutna frågan, John Ericson, Sven Nilsson, hvars antörande emellertid hufvudsakligen gick ut på att visa indelningsverkets dyrhet och nödvändigheten af dess upbphäfvande, grefve Posse, som ej ville motsätta sig aterIvarsson, som ville medgifva återremiss ast såvida riksdagen dervid bestämdt uttalade sin äsigt, huruvida försvaret borde byggas på utvidgad värnepligt eller på indelnings rkots förstärkande, Jöns Pehrsson, Per Nilsson i Kulhult. Engman och Uhr, hvilka hufvudsakligen motiverade sitt votum dermed, att riksdagens skrifvelse förlidne år uttalat önskligheten deraf, att de ifrågavaraude båtsmansnumren bletve ställda på vakans. I anledning af hr Sv. ssons yttrande om indelningsverkets oduglighet, ingick hr krigsministern i ett längre försvar för detsamma och visade bland annat dess billighet i jemförelse med de försvarssystemer som företinnas i andra länder, afvensom dess fördelar i rent militariskt hänscende, dervid åberopande ett yttrande at den franska generalen Trochu. Etter slutad öfve läggning förkastades punkten med 94 röster mot 82. I sammanhang dermed ogillades ock, såsom utskottet föreslagit, dels K. M:ts prop. om definitiv rotering af Dylta svafvelbruks s. k. frisocknar, dels öfriga af K. M:t och enskilda motionärer gjorda framställningar i hithörande ämne. Första kammaren har återremitterat frågan. I strid med utskottets i 4:de punkten gjorda hemställan gillades med 36 röster mot 58 hr Mankells motion om indragning af öfverstelöjtnantsanställningarne vid vissa kavalleriregementen. Härom kommer således gemensam votering att anställas. I afseende på 5:te punkten, hvari utskottet, med afstyrkande af hr Jöns Pehrssons motion om indragning af anslaget till löneförbättringar vid indelta armöen, hemstallt om detta anslags fastställande till det af K. M:t äskade belopp at 100,000 rdr, understöddes förenämde motion af hrr Jöns Pehrsson, Olut Nilsson, 0. 3 Olsson, Sven Nilsson från Everlof, som ansågo det vara at erfarenheten ådagalagdt, det detta anslag blefve till stor del orättvist fördeladt. Detta påstående bemöttes, utom at hr statsrådet Abelin, af hrr John Ericson och grefve Posse, och vid voteringen segrade äfven K. M:ts propositiou med 89 röster mot 44. Andra och tredje punkterna om anslag till departementets kommandoexpedition och generalitetsstaten äfvensom kommandostaten biföllos utan anmärkning; likaså den sjette med hemställan om afslag ä hr v. Geijers motion om grunder för löncvamlaring innm indalta armäan