Göteborgsposten – 16 mars 1870, sida 2

mån än att han afgiftsfritt under vintern fått b ombord å ÅBertha-. Johan Abrahamsson berättade ungefär detsamm angående expeditionen till Pustervikskanalen fö fjorton dagar sedan samt tillade att brodren Anto lera gånger tillsagt dem att icke tala om affäre och hotat dem för den händelse att de det gjorde. Anton Abrahamsson, som derefter hördes, ne kade helt och hållet för att ha begått någon stöl ombord på slupen Anna Maria?, litet som an norstades. Icke heller hade han försält någon hafr till åkaren Bagge, men väl hade han af denne fö omkring fjorton dagar sedan emottagit något pen ningar, 1 rdr 50 öre, för att lemna till sin minder årige bror Carl, och utgjorde dessa penningar, så som han trodde, ersättning för hafre, hvilken gos sen uppsopat på isen och lemnat till Bagge. Niklas Andersson berättade att han för omki 3 månader sedan råkat Anton Abrahamsson, hvil ken då föreslagit honom att i sällskap med Johan nes Abrahamsson gå ned på slupen Anna Mari: och der taga hafre. De gingo genast i enlighe med detta förslag — mycket medgörligt folk! — ned på slupen och stulo der 3 säckar hafre, hvilk: sedan buros till Bläsan och der fördes ombord p. slupen Carolina, hvars skeppare är Anton Abra hamssons fader, Abraham Olsson. Hos honom lem nades hafren qvar. Fjorton dagar senare hade Niklas Andersson rå kat Johan Abrahamsson och Olof Berntsson, hvarvic åter trenne säckar tillgripits och förts till Bertha Slutligen hade han ganska riktigt varit med för fjor. ton dagar sedan då, såsom ofvan omnämnts, 4 sä kar tillgripits och förts ombord på Bertha. För si befattning med alla dessa affärer hade han fåt 2 rdr, dock under form af mutor för att han e skulle sqvallra ur skolan. Ofvannämnde Abraham Olsson, Abrahamssönernas fader, påstod sig vid förhöret icke ha reda på någon annan hafre än en liten qvantitet, som blifvit uppsopad på isen af hans yngste son. Åkaren Samuel Bagge berättade att han af Anton Abrahamsson blifvit anmodad att åt honom sälja något hafre — 4 säc Han hade också sålt på ett håll för 24 rdr 75 öre och på ett annat för 6 rdr. A de sålunda inslutna penningarne hade han lemnat 19 rdr till Anton Abrahamsson. Resten var det blygsamma kommissionsarvode han behöll för sin egen del. Målet remitterades till rådhusrätten.