Ärfvingen till Raynham. Af M. E. Braddon. (Förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl.) Öfvers. från Engelskan. Han slet hastigt upp kuvertet. Det inuehöll ett par rader af Honorias hand; men stilen var osäker och papperet tillskrynkladt och fuktigt, som om brefvet skrifvits under den högsta sinnesrörelse. Kom till mig genast. Jag har ögonblickligt behof af er hjelp. Jag skall ej uppehålla er länge. Låt barnet qvarstanna i slottet under er frånvaro. Hon skall vara trygg under mrs Mordens beskydd. Clarendon Iotel, London. Detta och daton var alltsammans. Kapten Copplestone satt under några ögonblick stirrande på brefvet med djupaste förräning. — Jag kan ej förstå det, sade han för sig sjelf. Högt yttrade han till mrs Morden: — Ni qvinnor skrifva alla så lika att det är svårt att bestämdt känna igen er stil. Jag kan alldeles icke begripa att hon kan kalla mig bort från min post. Jag tror att ni känner lady Eversleighs stil? ) Forts. jfr. N:o 60,