Rättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. För några aftnar sedan hade en del pojkar, liksom förut händt, tagit sig för att klättra upp på taket till cirkus Salamonsky och genom de å densamma befintliga fönstren taga den derunder pågående representationen i betraktande. Visserligen var värmeledningen i cirkus icke af något gagn för dessa sratisåskådare, men deras intresse för hr Burgesses evolutioner, för de utomordentliga knäproduktionerna?, för de dresserade pudlarne och för åsneridten var icke derföre mindre varmt. Detta pojkarnes ofog kunde emellertid naturligtvis icke förbli alldeles opataldt, hvarföre en stalldräng skickades upp tör att drifva bort de unga slynglarne, som företagit sig att från en högre ståndpunkt bedöma representationen. Med en förskräcklig piska, sådan som blott stallmästare ha, gjorde han några klatschar, hvilkas smällar injagade en sådan fasa hos pojkarne att de i en klunga handlöst kastade sig trän taket ned i marken. Luftfärden gick lyckligt för hela sällskapet, utom för en yngling vid namn August Andersson, som afbröt ena lårpipan och följaktligen måste intagas å Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset der han nu vårdas. Med anledning af denna olyckshändelse egde i Måndags i poliskammaren undersökning rum, af hvilken framgick att pojkarne ingalunda blifvit af stalldrängen nedkörda med sådan häftighet att de nödvändigt behöft såsom en sista räddning tillgripa att göra ett språng, som tillochmed m:r Burgess sjelf skulle betänkt sig på att göra. Stalldrangen blef följaktligen från allt ansvar frikänd. — En norsk styrman hade för några qvällar sedan tagit för mycken barlast, något som ju händer mången landtkrabba och således äfven lätt kan hända en sjöman. Denne, som märkte att det var något galet med hans skuta, trodde sig handla mycket klokt då han derföre sökte en hamn, hvilken äfven påträffades i hvset n:o 38, Kronhusgatan. Han tog af sig rocken, hängde den på en dörrhake och lade sig sjelf i en säng, der han genast insomnade. Då han åter kl. 4 på morgonen vaknade och skulle gå sin väg samt för det ändamålet tog på sig rocken, märkte han att den hamn han funnit måtte bruka besökas af pirater, ty ur rockfickan var hans plånbok försvunnen och med den 17 rdr i svenskt mynt samt tvenne halfva engelska pund i guld. Äfnen hans portmonnä var som hade den blilvit bortblåst. Han anmälde saken i detektiva polisen, som fick reda på att skomakeriarbetaren S. J. Malm en stund varit ensam inne i det rum, der styrmannen låg och sof. Vid en anställd liten undersökning med Malm befanns det gauska riktigt att han ännu innehade det ena af de båda halfva punden. Malm fann sålunda för godt att erkänna, det han verkligen stulit plånboken ur rocken medan rätte egaren låg och sof. Han påstod dock, att i plånboken endast legat 5 rdr samt ett engelskt guldmynt. Målet remitterades till rådhusrätten. — Ogifta Anna Kajsa Andersson fann häromdagen, då hon återvände hem efter ett besök ute i staden, att hon blifvit bestulen på 3 rdr 75 öre, hvilka hon haft förvarade i en olåst byrålåda. Vid hennes hemkomst hade dock dörren varit låst med hänglås, såsom den brukade. Hon hade emellertid då hon gick upp till sitt rum mött en yngling vid namn Otto Leonard Larsson, hvilken hon efter upptäckten af stölden misstänkte för att ha begått densamma. Den spanande polisen var snart invigd i