Göteborgsposten – 7 mars 1870, sida 1

omdagen grossb:ne Berg, Godenius och Glosenekas. Här utvecklas en stor verksamhet.: Man är ifrigt sysselsatt med att formera en kompakt opinion och att åstadkomma en demonstration, som skall blifva imponerande. : Det är endast vid utomordent iga tillfällen : som lifaktigheten här stiger till — 959. Det heter icke längre nu: hvad stort sker, sker tyst. Aldrig förr har det trestafviga ordet Sevalla så ofta upprepats här, som just nu. Hvad är Sevalla egenligen? Blott en liten fläck, belägen någonstädes i bergslagen, men nu representerar den en stor ide, den utgör så att eäga nyckeln till hufvudstadens nya handelsområde. IIvem eger Sevalla? Det vet ingen här, och det behöfver också ingen veta. vi måste hafva Sevalla-linien! Dut är dagens fältrop, på Börsen der aflärsverksamheten i anseende ull årstiden är slau, i Slöjdföreningen der frih. Kvut Bondes väldiga stämma ljuder, i Avrbetarelöremngen der hr: Hagerman har sammankallat sina legioner, : bland hufvudstadens mureriarbetare, som skule vilja göra en strike för den goda sakens befordrande — och i familjerna, Här gås trån hus och till hus för att få underskrifder. Men, min hedersbror, säger den beskedlige borgaren, Åjag vet ju icke ens hvar Sevalla är beläget? — Gör ingenting, skrif på bara. Vi måste ha Sevalla! blir svaret. Och så anbringas namnet på listan. Min debetssedel måtte väl icke bli högre derigenomi! — Tvärtom, k. bror, snarare mindre, framdeles. Här författas broschyrer och tidningsuppsatser i mängd, allt för Sevalla-linien. Salalinien strykes ner skoningslöst. Man vågar knappast påstå att Sala finnes till för Stockholmare, icke ens Sala marknad, som förr sreqventerades så flitigt. ö Det var ett högtidligt ögonblick, då härn:eyer inträdde i grosshandl. L. J. Hiercas örmak för att till honom aflemna börsförenin gens adress. De bugade sig djupt och hr. Hierta troligen nästan ändå djupare. IIr Berg förde ordet. Ian yttrade att hr IIiertas vidsträckta erfarenhet såsom affirsman satte honom i tillfälle att med säkerher bedöma huruledes en jernvägs anläggande kan antingen öka rörelsen och omsättningen å en ort, eller afleda rörelsen ifrån den våg, som af ålder begagnats, till andra riktningar — således Sevalla-linien, icke Salarlinien. ö Ur Hierta svarade, hvad deputationen nog ö ö ö visste förut, att han i statsutskottet hade röstat för Salabanan emedan den föll sig billigare, : men, alltid artig, medgaf han dock att Sovallabanan skulle vara af stort gagn för landet och bufvudstaden, och så lofvade ban att bringa den aflemnade opinionsyttringen till Andra kammarens kännedom. Men på deputationens uppmaning att hr Hierta skulle göra sitt vidsträckta inflytande gällande till förmån för samhällets gagn och bästa, inlät sig icke den försigtige talaren. Att deputationen icke uppvaktade hufvudstadens i afseende på röstetalet rrämste representant 1 Andra kammaren (hr Adlersparre), utan den andre i ordningen, orsakades väl deraf att man ville på honom (nr IH erta) använda en human pression. Man hoppades kanske till och med att kunna omvända hr Iliierta. Troligen var det nu första gången, som hr Hierta fann mindre angenämt att han intagit första platsen på Stockholmsbänken. Den är för det närvarande ej angenäm. Men huru skall det gå? Ja, det är ej lätt att förutsäga, ty riksdagsmännen se ut som förseglade böcker, med undantag at de mest litvade och minst inflytelserika, ty de äro mera språksamma. Första försöket blir väl att åstadkomma så stort anslag till Nordvestra stambanan att. den under innevarande år kan fullbordas till riksgränsen, hvartill enligt hr Weerns förslag skulle beviljas 22 mill. rdr. Om detta förslag bifalles, så torde derefter någon framstå ende ledamot i hvardera kammaren siäga: Mina herrar, kanske vi i år icke skulle be1 190 Å