Göteborgsposten – 7 mars 1870, sida 1

vidtagande af åtgärder för att från Danmark utsa åtskilliga der befintliga handlingar och kartor, hvilka angå något eller några af de svenska landskap, som förr tillhört danska riket. Vidare: har samma kammare efter en kort diskussion mellan hr Witt å ena sidan samt motionären och hr Hjelm å den andra afslagit hr Benjaminssons af första tillfälliga utskottet afstyrkta motion om nedsättande af en komite för utarbetande af förslag till ny folkskolestadga, byggd på de grunder, att staten öfvertager folkskolelärarnes aflöning och pensionering. Deremot afslogs efter en längre och af rop på proposition ofta afbruten diskussion samt med 93 röster emot 55, samma utskotts utlåtande, tillstyrkande i anledning af hr Rundbäcks motion en underd. hemställan om följande tillägg till 1 1 mom. i k. stadgan om folkundervisningen i riket: Der en större folkmängd och andra förhållanden göra flera med vederbörligen vid seminarium godkände lärare försedda folkskolor behöfliga och medellöshet icke hindrar, skall församling vara skyldig att inrätta sådana till det antal behofvet krätver. De skäl, som af hrr Bjerkander, Liss Olof Larsson, Benjaminsson m. fl. anfördes mot det töreslagna tillägget voro: att kommunerna redan lemnade så stora bidrag till folskolorna, att en tillökning deraf skulle öfverstiga församlingarnes krafter; att de från staten utgående bidragen voro alltför ojemnt fördelade; att motioner om ändring i detta sistnämda förhållande vore föremål för statsutskottets behandling och borde först afgöras; att erfarenhet visat, det församlingarne med mera välvilja omfattat skolorna på de ställen, der dessa varit få; att man borde på öfvertygelsens väg verka för folkupplysningen m. m. Å andra sidan erinrade motionären om, att behofvet och ej den iterritorriella sockenindelningen borde bestämma skolornas antal. Socknar funnos uock af att flera qvadratmils vidd och med ganska betydlig folkmängd, i hvilka blott en enda fokskola kommit till stånd. Detta vore så mycket orättvisare, som de större församlingarna hade de största anslagen, då deremot de mindre åtnjöte endast en jemförelsevis ringa del af statsbidragen men icke destomindre hade samma skyldigheter. Motionären understöddes endast af hrr J. Rundbäck och Jöns Pehrsson. Den sistnämda tal. hade med djup smärta hört, att allmogens representanter motsatte sig ett förslag, som åsyttade folkupplysnin3es befrämjande. Han uppmanade dem att lägga bort den gamla afvogheten mot folkskolan samt i stället bidraga till dess utveckling. Slutligen väckte hr Uhr förslag om att 14 R. 0. skulle erhålla följande förändrande lydelse: Valrätt tillkommer inom kommunen, der han bosatt är, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man. —ä (I