; llvarjehanda. immickrande för svenska jernvägsrestaurationerna. I en mycket spridd londonertidning skrifves följande: ÅIIvilka känslor skulle en till hälften förfrusen resande på de engelska jernvägarne erfara i fall han vid ankomsten till en station såge den gamla ordningen vara förändrad och funne maten inbjudande samt uppassarne uppmärksamma? Om han i matsalen funne fem små bord nätt dukade, det första med allt hvad som kunde reta hans appetit i form af inlagd fisk, rökt och prepareradt kött; det andra med the och kaffe, smör och bröd, mjölk och grädde; det tredje med varm soppa och fisk af olika sorter; det fjerde med kotletter, stekar, fågel och grönsaker; det femte med kakor och puddingar, tryffel (!) och ost? Och om utom dessa delikatesser han funne att han hade god tid att äta af alltsammans och att på en iögonenfallande plats det stode ansla att alltsammans kostade 1 sh. 7 d. (1 rdr 50 öre), så skulle han förmodligen tro att han reste i ett underland. En sädan dröm kan naturligtvis aldrig realiseras i det civiliserade England — men i det fattiga (en återklang af våra egna patriotiska omdömen om vårt land!) Sverige finner man restaurationer som förverkliga hela detta program, icke blott på så obetydliga stationer som Elmhult, Hallsberg och Falköping utan äfven på många andra!hb