Göteborgsposten – 26 februari 1870, sida 1

I denna historia ligger svaret på frågan — om modren och barnet. I afton löper tredje maskeradbalen af stapeln. Naturligtvis träffas vi der allesammans — nej, icke alla, ty då blir det bestämdt för trångt. Vid ett kafferep bäromdagen, råkade tvenne al systrarne i en brinnande dispyt, hvarom lemna vi derhän: Var god, snälla fru X., och döm i den här saken, utbrast den ena under det att negligebandet fläktade af harm, har jag icke rätt? — Jo visst, lilla snälla, goa fru Y., jo visst, försäkrade denna, som lefde på ständig krigsfot med den tredje frun, som vi vilja kalla fru Z. — Jaså, puttrade denna eldröd i synen som en modern baschlik, nå ja, det kunde jag nog tro, men, kors, här drogo sig de blålika läpparne till ett ohyggligt leende, dervid blottande två f. d. tandrader liknande ruinerna af en nedbränd stad, kors, det här är ju alldeles som vid riksdan ...s — -Som vid riksdan?, ljöd det i korus från den heliga cirkeln. — Ja, som vid riksdan, triumferado fru 2. och log ännu styggare, ty der som här har frågan hänskjutits till ett — utskott ! Hvad som sedermera passerade vet man icke, men grannarne inunder lära ha hört en förskräcklig skräll af ramlande stolar och krossadt porslin, och ett faktum är att fruarne X. och Z. flera dagar efter kafferepet höllo sig inne — för svår migrän, hette det. .