gen d. 10 d:s kl. 7—8 på aftonen infunno sig omnämnde tvenne manspersoner i det till hr Anderssons vid Åsgatan belägna bostad hörande kök, der de i pockande ton framställde begäran om att erhålla nattqvarter. Sedan denna deras begäran blifvit afslagen, men de ändock vägrade att atlägsna sig, tillkallades husbonden, som nu tillfrågade fremlingarne om deras ärende, dervid de upprepade sin förut framställda begäran. I det hr A. förklarade, att han icke hade något nattqvarter att upplåta, tilllade han desslikes, att om han ock det hade hatt, han icke skulle kunnat hysa personer, som han ej det minsta kände, hvartill fremlingarne genmälde, att de voro försedde med betyg, och då hr A. nu i sin tur yttrade, att han icke kunde fästa något afseende vid betygen, enär han ju icke visste huru de hade bekommit dem, svarades det honom näsvist, att den, som ej förstode sig på ett betyg, vore dum. Hr A. skuflade härpå till den ene och körde derefter ut båda två i förstugan. Hit utkomna öfverhopade de hr A. med skällsord, hvarjemte de uttalade det hot, att de skulle knäppa honom, derest han icke packade sig in, och i detsamma höjde den ene i vredesmod sin käpp, riktande densamma mot ansigtet på hr A., som emellertid genom att hastigt draga sig tillbaka, undvek slaget, hvilket i stället träffade dörrposten, med den påtöljd att käppen söndersplitrades. Under det att hr A. skyndade efter en mössa och dervid tillika försåg sig med en närmast till bands varande träkafvel hade våldsverkarne lemnat förstugan och begifvit sig ut på gården, och då de icke gingo ut genom den till Åsgatan ledande portgången utan togo vägen nedåt porten vid Holmgatan, följde hr A. efter för att iakttaga hvad de vidare ämnade göra. Varsnande hr A. rusade de båda mot honom med vild ilska, den ene med käppen i högsta hugg, hvarvid den anfallne naturligtvis sökte afböja det mot honom riktade slaget, hvilket bemödande likväl misslyckades, ity att, sedan kafveln, hvarmed hugget parerades, gått sönder, hr A. trätfades af motståndarens käpp så våldsamt i ansigtet, att blodet började rinna, hvilken omständighet dock icke hindrade honom från att störta sig på sin vederdeloman, men vid denna sammanstötning föllo de stridande omkull, dervid hr A. fick under sig gesällen, hvars kamrat nu hastigt skyndade fram och började med en käpp våldsamt slå hr A. öfver skuldror och armar. Under det buller, som härunder uppstod, kommo pigorna till stället, och på deras rop togo gesällerna till flykten så hastigt, att den ene lemnade mössan i sticket, ställande de sina steg utefter den nya strandgatan och mot stationen, men vid Röbrö blefvo de flyende som alltjemt af pigorna förföljdes, gripna at tvenne på de sistnämdas rop tillskyndande personer, den ene en korporal, den andre en soldat vid Leksands kompani, hvilka tillfälligtvis uppehöllo sig i staden. Valdsverkarne fördes 3i till vaktkontoret, hvarest de bletvo häktade, Vid den med dem förlidne Onsdag å länets cellfängelse hållna ransakning uppgåfvo de sig vara den ene plåtslagaregesällen Frans Rudolf Lunilgren från Stockholm och den andre smeden Per Olof IIeren från Eskilstuna, hvarjemte de vidgingo sin förbrytelse, för hvilken de hvardera blefvo dömde till 3 månaders fängelse, dermed de förklarade sig åtnöjda.