Göteborgsposten – 21 februari 1870, sida 2

Article Image
rörande Sverige, som af dem äskas och här kunde erhållas; hvarjemte förbemälda chef, på anförda skäl, hemställt, att K. M:t måtte med bifall till Sveriges deltagande, i hvad på af en allmän europeisk statistik, ej mindre bemyndiga chefen för Statisstika central-byrån att, med begagnande af alla de upplysningar, som inom byrån äro tillgängliga och af andra embetsmyndigheter kunna erhållas, så vidt sig göra låter, lemna de bidrag till den allmänna europeiska statistiken, som enligt planen för densamma af Sverige äskas, än ock tillåta, att de kostnader, som häraf komme att föranledas, finge K. M:ts pröfning framdeles underställas. — Till hvad af chefen för Statistiska centralbyrån sålunda blifvit hemställdt, har K. M:t, vid ärendets föredragning den 27 nästlidne månad, funnit godt lemna bifall. Andra landtbruksriksdagen. Hushållningssällskapens ombud sammanträdde äter i Fredags afton, hvarvid enl. Stockholms Dagbl. följande ärenden förekommo: Sekreteraren anmälde, att på den af landtbruksakademiens förvaltningskomite till K. M:t i fjol aflåtna anhållan att få med unge män, som med utmärkelse genomgått högre teknisk läroanstalt, träfta aftal, hvarigenom de förbinda sig att, under viss tid mot åtnjutande af årligt stipendium inom eller utom riket, så teoretiskt som praktiskt utbilda sig i särskilda till förädling af jordbrukets alster och dess binäringar egnade industrigrenar, för att sedan tillhandagå enskilda med råd och upplysningar, svar från K. M:t ingått, och hade K. M:t förklarat sig icke kunna fästa annat afseende vid denna skrifvelse än att åt förvaltningskomitön uppdrogs att, när till befrämjande af sagda ändamål, tillfällen erbjöde sig till aftal med någon enskild person, derom göra hemställan med omnämnande af åtskilliga närmare uppgifna omständigheter. Derefter föredrogs det af i fjol tillsatta komiterade afgifna utlåtande angående inrättandet af en svensk hypotekstörsäkringsanstalt med en af hr Mannerskantz dervid fogad reservation, afvikande hufvudsakligen från komiterades förslag i fråga om den utsträckning, en inrättning af ifrågavarande slag skulle ega, och som reservanten ansett böra inskränkas till jordbruksfastigheter, under det deremot komiterade velat, att den skulle omfatta både stad och land. Denna senare mening försvarades af hrr grefve Sparre, Wijkander, v. Möller, äfvensom hr Palme, hvilken såsom egande erfarenhet om intecknings-garanti-aktiebolagets i Stockholm affärsrörelse, tilläts att deltaga i diskussionen. Såsom grund för nämnde åsivt framhölls bland annat, att stadsfastigheter i allmänhet erbjuda långt mindre risk än jordbruksfastigheter, hvilkas rätta värde det ofta är ganska svårt att beräkna, att det bolag, som möjligen kunde komma till stånd, nog skulle i allmänhet inskränka sig till de mindre städerna, att företaget är blott och bart att betrakta såsom en affär, hvilken hade utsigt att bära sig blott i samma mån som den drifves i stort, att at bolagets styrelse bör lemnas fria händer att efter sig företeende omständigheter handla på sätt, den anser bäst förenligt med bolagets intresse o. s. v. För reservantens förslag i denna del talade, utom han sjelf, hr Odelberg, frih. Tersmeden, frih. v. Otter, Montgommery och Appeltoft, hvilken sistnämnde tilläts deltaga i öfverläggningen på grund af de upplysningar, han var i tillfälle lemna angående en likartad förening i Bohuslän. Man anförde, att inrättningen, om den ätven skulle omfatta städerna, icke skulle komma jordbrukarne, isynnerhet de mindre, till godo, att det blefve svårt finna en styrelse, som kunde sköta båda slagen af försäkringar och belåningar, att det blefve nästan omöjligt att intressera jordbrukare för anstalten, om den skulle omfatta äfven landet, 0. s. v. Hr von Koch anmärkte, att om man ville bereda saken framgång hos hushällningssällskaperna, borde man i inbjudningen till bildande af ifrågavarande anstalt framför allt framhålla, att det är jordbrukarne, isynnerhet de mindre, man dermed vill tillgodose. — Efter slutad öfverläggning förklarade sig flertalet af ombuden för Mannerskantz reservation. Den andra hufvudpunkten, hvari komiterades och hr Mannerskantz förslag skilde sig från hvarandra, rörde sättet för bolagsrörelsens bedrifvande. Båda förslagen ville hafva en centralstyrelse i Stockholm, men det förstnämnda afsåg derjemte, att rörörelsen i landsorten borde bedrifvas genom med bolaget förenade silialförsäkringsanstalter, under det komiterades utlåtande förordade agenturer såsom det i detta hänseende enklaste och lämpligaste, samt dessutom i afseende å sättet att minska risken af de försäkringar, som ingås å aflägsnare orter åberopat exempel af Preussiska hypoteksförsäkringsbolaget, som medgifver rabatt af halfva försäkringspremien vid försäkring af sådana intecknade skuldebref, för hvilken ett visst antal, å den ort der den pantför skrifna egendomen är belägen, bosatta jordegande inför bolaget iklädt sig solidarisk underborgen. Samma metod hade komiterade ansett kunna äfven här i landet med fördel användas. Efter någon öfverläggning härom bestämde man sig tör komiterades förslag i denna del, liksom ock samma förslag i öfriga punkter utan diskussion erkändes. Åt komiterade uppdrogs derefter att besörja en omredaktion af förslaget i öfverensstämmelse med det sålunda fattade beslutet. Rikets inoch utförsel. Under Januari månad detta år infördes, bl. a., 2136 k.-f. AN492 0 Fan 1220909 2 detsamma enligt den af kongressen föreslagna plan ankommer, uti de samsälda utarbetandet

21 februari 1870, sida 2

Thumbnail