Göteborgsposten – 10 februari 1870, sida 3

KUULUL 5ÖILIULäIS, CmMedan alltjemt nya vILUTCHeI.. uppträdt. Den allmänna meningen synes luta till. den äsigten, att prinsen verkligen vari föremål för angrepp af sina motståndare. Från flera håll ha ingått berättelser om den skjutne Noirs trätgiriga, våldsamma och hänsynslösa karakter. fi Krigsoch inrikesministern ha framlagt för kejsaren will antagande ett kontrakt med ett bankirhus i Paris om att lägga en telegrafkabel från Frankrike till Malta och Algier. Vi ha förut påpekat den obehagliga ställning, hvari franska regeringen, som med sina bajonetter upprätthåller det verldsliga påfvedömet. bragts genom sin ställning till Rom huru hon deri har en mycket särbar punkt. Ett bevis härpå lemnar den i Rom utkommande påfvetidningen Civilta Carolica, som har den oförskämdheten att i en artikel säga: Om regeringarne utfärda lagar, hvilka strida emot det ekumeniska mötets dekreter, skall ingen undersåte behöfva känna eig af sitt samvete bunden vid en sådan lag, och det skulle vara det skamlösaste tyranni att vilja med våld genomföra sådana lagar. Således, om mötet dekreterar påfvens ofelbarhet, om den oselbare påfven dekreterar en lag, som ingriper i en stats hela sociala lif, och staten måste, för att skydda sin egen existens, genom andra lagar värna sig mot denna påfveinblandning, så skall ingen borgare behöfva lyda dessa lagar, utan snarare påfvens dekreter. År icke det att gifva upprorsmän vapen i händerna och att predika den borgerliga laglösheten såsom en dygd? I sanning, jesuiterna äro djerfva i Rom. Det är väl på tiden, att de franska trupperna ej längre värna en sådan förmätenhet. Man kan af förhållandet i Österrike se, hvarthän dessa påfveanspråk kunna leda, i det att der tyrolarne lemnat riksrådet och förklarat sig ej erkänna något annat öfverhufvud än påfven. En otäck skandal berättas från Rom under anspråk på fullständig pålitlighet. D. 26 Jan. således dagen efter biskop Strossmeyers glänsande tal, talade äfven den kaldeiske patriarken öfver biskoparnes rättigheter och privi egier. Den österländske biskopens tal upplästes i latinsk öfversättning från arabiskan af en fransk prelat. Det gick i samma anda som Strossmeyers och betonade det okloka i att ytterligare skärpa centralisationen och kränka de gamla frioch rättigheterna. Ännu samma afton blef partiarken kallad till påf ven och uttryckligen tillsagd att infinna sig der ensam. Han gick och fann påfven alena med Valerga, den latinske patriarken al Jerusalem. Genom denne som tolk öfverhopade påfven, som var högeligen uppretad, pariarken med förebråelser och fordrade, att han genast skulle underteckna ettdera af de håda aktstycken, som framlades för honom. Det ena innehöll ett uttryckligt återtagande af alla hans yttranden, det andra en fullstän dig afsägelse af alla de särskilda oafhängighetsprivilegier, hvilka hans kyrka hittills åtsjutit. Den stackars mannen blef djupt ska kad och bad om ett par dagars betänketid. Förgäfves; pårven förklarade att han ej fick gå hem förrän han underskrifvit. IIan hade nu intet annat att göra, än att underteckna usigelseskriften. Saken har väckt stor för bittring bland de mera inflytelserika biskoparne. Times? vill veta, att inom oppositioaen vid mötet beslutats att, om pålvens ofelharhet kommer under diskussion, dess medlemmar, minst 2 å 300, skola lemna Rom. Eagligt trontalet vid öppnandet af Englands parlament, skall regeringen verkligen inkomma med ett förslag om den irländska jordträgans lösning, hvilket hon hoppas skall vara ullfredsställaude för ernåendet af en dylik lösning. Times har erhållit en skrifvelse från ett handelshus, enl. hvilket den portugisiske resandens berättelse om Livingtones död synes vara oriktig. Äfven sir R. Murchism. presidenten för det geografiska sällskapet, säger sig ej tro, art Livingstone blifvit dödad. Vetenskapsakademien i London har fått sig förelagd en fullständigt utarbetad plan till upprättandet af en jernvägsförbindelse mellan England och Frankrike. Strömmen af resande mellan Dover och Calais har ansenligt ökats. I fjor befordrades der 156,342 personer, eller 13,387 mer än år 1868. Från Schweiz uppgirves, att utsigterna för S:t Gotthards-banan ansenligt ljusnat. Den summa, Schweiz skulle lemna, är betäckt på 1 million när. Nordtyska förbundskansleren skall inlemna ett förslag härom till förbundsrådet och riksdagen. Under bildning är ett europeiskt consortium af finansmän, hvilket skall taga privataktier i de förberedande arbetena. Enligt hvad man i Amerika vill veta, skall en nivelleringsexpedition snarast afgå till näset vid Darien, hvars genomgräfvande ännu icke uppgitvits. Perus bygga tvenne nya jernbanor, genam hvilkna Stilla Hafvat färanao mod YÅslan