Göteborgsposten – 8 februari 1870, sida 1

I Andra kammaren, der inga suppleanter utsågos, insattes till ledamöter i tillfälliga utskottet N:o 1 (för behandling at motioner om undervisningsväsendet): hrr A. Rundbäck (132), Rundgren (120), Witt (120), Hedin (118), Åltin, A. Andersson i Greby, Brolin, von Geyer och Ljungman (hvardera 88 röster). N:o 2 (för handläggning af frågor rörande embetsmannaväsendet): hrr G. Jonsson i Skepnetorp (135), Dufva och Lundqvist (hvardera 118), J. Johansson i Ringhyttan (101), Norin (97), Lamberg, Nordenskiöld, O. F. Pettersson i Mölstorp och Tranchell (hvardera 96 röster). N:o 3 (för behandling af motioner om telegr taxan, barnarbete vid fabrikerna, ångpannor, stadgan, ångbåtar, städernas ordningsstadga, 3 vägstrafiken och måttprofning): hrr Granlund (140), A. Andersson i Mosserudstorp, Berg, Bexelius, Gustafsson, Jönsson, Lindberg, O. Nilsson i Rebbelberga och Wikström (hvardera 89 röster). N:o 4 (för motioner om rymmare, rustningshästar, länereglering, landthandel, ränteuppbörd. frejdebetyg och skånska frågan): hrr J. Andersson i Fränninge (103), J. Andersson i Knarrevik (102), Lyttkens (82), S. Andreasson i Tollered, Bäckström, Englander, Tjernlund och Ohlin (hvardera 81) samt Martin (80 röster). I Andra kammaren uppträdde grefve Arv. Posse och tillkännagaf sig vilja framställa ett spörsmål till finansministern i anledning af kel. propositionen om statsverkets tillstånd och behof. Vid närmare granskning af densamma hade det synts tal. som skulle åtskilliga tillgångar finnas, som ej blifvit i den kel. propositionen såsom sådana upptagna. Så funnes t. ex. under fjerde hufvudtiteln den s. k. beväringsfonden, uppgående, efter att oupphörligt ha tillväxt genom ackumulation, under sistlidne år till 850,000 rdr, af hvilka, så vidt åtminstone kunde ses, endast 15,000 rdr blifvit använda till aflöning åt beväringseliter, under det hela öfriga beloppet deremot vore utlånadt. På femte hufvudtiteln funnes obegagnade dels reservationsanslag, dels extra anslag för ändamål, som aldrig blifvit tillgodosedda, och detta ända från 1853—1854 årens riksdag. Om blott sammanlagda beloppet af nämnda poster, utgörande omkring 670,000 rdr, finge såsom statstillgång påräknas, skulle statsregleringen kunna uppgöras utan en höjd skatt på bränvin eller tillökning i andra bevillningar. Under förutsättning deraf, att det måste anses såsom en pligt af representationen såväl som af r ingen att endast i sakande af befintlig statsbrist, tillgripa ad beskattning, samt anledning deraf, att chefen för landtförsvarsdepartemeutet statsådet Abelin nyligen i Första kammaren förklarat sig vilja hos K. M:t göra framställning om indragning af andra klassens beväringsmöten för innevar. år, anhöll tal. hos chefen för finansdepartementet, frih. af Ugglas, dels om upplysning angående anledningen, hvarför denna sålunda ifrågasatta besparing ej blifvit i kgl. propositionen omnämnd, dels om utredning af den fråga, om och i hvad mån tillgängliga besparingar, reservationsanslag och obegagnade extra anslag må, med K. M:ts bifall, kunna få tagas såsom bidrag till statsbristens betäckande. Kammaren beviljade talarens anhållan att få framställa denna interpellation. nad af tillgångar för betä