Göteborgsposten – 26 januari 1870, sida 2

Åberg, markisinnan, utvecklade, såsom vanligt, en framstående talang, men föreföll något för ung. Hvarför icke ha mod att uppoffra fägring och behag för konstens fordringar, isynnerhet när som här uppoffringen ej bebötde vara större, än att benämningen gumor icke skulle bli komisk. Vi hoppas, att detta utmärkta stycke må gifvas ännu en gång, då det helt visst skall åses af en talrik publik. Göteborgs Skridskoklubb, som numera har sina sammankomster å dammen i Trädgårdsföreningens park, har under de senare dagarne varit besökt af ett stort antal deltagare. Gårdagens sammankomst illustrerades med musik af en sextett från Göta artilleriregementes musikkår, efter hvilkens toner åtskilliga dansar, bl. a. en Lancier Quadrille, utfördes å isen af skridskogångarne. Engelska ångf. Columbine, som i går på f. m. afgick härifrån till London, kunde tillfölje af is icke komma fram genom den vanliga segelleden utan måste styra kurs norr om Winga, men äfven der var isen ganska stark, så att fartyget under ett par timmar stod fast i densamma. Efter åtskilliga misslyckade ansträngningar lyckades dock fartyget att bryta sig igenom isbandet, hvarefter det fortsatte resan till destinationsorten. Om kölden fortfar ännu ett par dagar är det att befara att sjöfarten å utlandet bli helt och hållet afbruten för någon tid. För emigranter. Norska Morgenbladet innehåller följande notis ur en Kristiansands-tidning: Här är ett förslag i görningen, som, för såvidt det kommer till verkställighet, utan tvifvel skall bli af stor betydelse för vår stad, i det man nemligen påtänkt en emigrantbefordringslinie med stora ångare direkte mellan Newyork och Kristiansand som liniens ändpunkter. Det lär vara ett svenskt aktiebolag, med hufvudsäte i Göteborg, som ämnar att sätta farten i gång och man räknar på att denna linie skall komma att upptaga en väsentlig del af utvandrarne från Sverige, Norge och Danmark. Att man valt en norsk hamn till utgångspunkt härrör derifrån att utgifterna i och för dylika företag här äro betydligt mindre än i Sverige. En agent för bolaget har nyligen uppehållit sig här för att göra sig bekant med förhållandena och har härifrån afrest till Bergen, hvilken stad jemväl blifvit föreslagen till utgångspunkt. Från Strömstads Telegrafstation ha under 1869 afsändts 1,521 telegrammer, hvaraf till inländska stationer 16 tjensteoch 1,230 privata; och till utländska stationer 2 tjenstesamt 273 privata. — Under samma tid ha till stationen ankommit 1,456 telegrammer, hvaraf inländska 2 stats-, 14 tjensteoch 1,118 privata; samt från utländska stationer 322 privata. Antalet ankomna cirkulärer 71. — Influtne portomedel ha utgjort 2,313: 41, hvaraf 1,880: 09 tillfallande Sverige och 463: 32 utlandet. — Under 1868 afsändes 1,321 och ankommo till stationen 1,204 telegrammer. Portot för samma år utgjorde 1,839: 77, hvaraf 1,536: 83 tillfallande Sverige och 302: 94 utlandet. Jernbanetrasiken. Trasikinkomsten å Uddevalla-WenersborgIIerrljangabanan under sistl. December månad uppgick till rdr 23, 750: 48 och under år 1869 till rdr 233,979: 96, mot resp. 14,141:97 och 211,924: 51 år 1868. Upprättelse. Efter Jönk. bl. meddelade vi häromdagen en notis om ett missöde, som egt rum å skånska jernbanan, och hvarigenom blandade tåget från Malmö blifvit i nära 4 timmar fördröjdt vid Wieslanda. Det uppgass tillika, att lokomotifiöraren vid tillfället icke varit nykter, samt att han t. o. m. en gång under vägen ramlat ned från lokomotivet. Landskrona tidning, som äfven återgifvit ofvanstående tilldragelse, har nu från fullt tilltörlitlig person inhemtat meddelanden, hvilka rentvå lokomotivföraren från den förnärmande heskyllningen, och af hvilka vi anse oss böra återgifva följande: Det i ofvananförda tidningsnotis omnämda bl. tåget från Malmö blef verkligen, derigenom att ett tubrör å maskinen sprungit sönder, uppehållet vid Wieslanda station i 4 timmars tid, hvarföre ett annat lokomotiv måste reqvireras från Elmhult. Då detta senare lokomotiv passerade emellan Lamhult och Stockaryd, tyckte sig föraren, hvars namn lär vara Ringdahl, höra något oljud i maskinen, hvarföre han utgick på sidan af densamma — en sak, om hvars vådor allmänheten icke kan ega någon föreställning — för att observera rörelsepjeserna. Då han från denna sin vådliga observationsfärd skulle återvända, halkade han och föll ned från lokomotivet, dock lyckligtvis utan att skada sig. Den medföljande eldaren stoppade emellertid maskinen, och sedan föraren framkommit och å maskinen åter intagit sin plats fortsattes färden till Stockaryd, der föraren sjelf anmälde händelsen samt var nog omtänksam att begära dervarande stationsinspektors intyg öfver att han var nykter. Äfven eldaren intygar detsamma. Det lärer äfven kunna fullkomligt styrkas, att denne förare sve RAOO ES EEE RNA —.— a .öq (cÄ— A—C— CX—