Göteborgsposten – 26 januari 1870, sida 1

fråga om jernrägstrafikmedeln, tullmedeln och bränvinstillverkningsafgiften; och statsinkomsterna blefvo af riksdagen i allo beräknade i enlighet med hvad regeringen föreslagit. Hvem som haft mest rätt i sin kalkyl kan ännu icke afgöras, men förhållanden, som under sistförliden höst inträffat, ha förmått finanministern att något nedstämma sina förhoppningar om bränvinsskattens belopp, och då den i nuvarande stat beräknade inkomsten af denna titel icke kan undvaras, har han i stället måst för nästkommande statsregleringsperiod föreslå en förhöjning i denna skatt samt motsvarande tillökning i tullen på utrikes ifrån infördt bränvin. Mot den brist på tillförsigt till vårt folks växande konsumtionsförmåga, som skulle röja sig derigenom att ofvannämnde trenne inkomsttitlar icke blifvit upptagne till högre belopp, hafva anmärkningar riktats inom pressen, och sådana komma förmodligen icke heller att uteblifva i riksförsamlingen. Man kan hysa olika tankar angående denna sak, men nog tyckes det som om just närvarande tidpunkt, då bristen i Riksgäldskontorets tillgångar för bestridande at dess behof blott för innevarande år uppgår till mer än 3 mill. rdr, skulle mana till törsigtighet, enär denna brist till stor del har sin anledning deri, att vid töregående riksdagar förslagsanslagen blifvit för lågt, men extra inkomsterna deremot för högt beräknade. Om för en gångs skull statsräkenskaperna komme att förete ett öfverskott i de inkomster, som budgetförslaget upptagit, kunna vi icke finna att härigenom någon olycka inträffat, isynnerhet om förändringen vidtoges under så gynnsamma yttre konjunkturer som de närvarande, då man kan hoppas att en möjlig uttaxering i förskott at skattebidrag icke skulle behöfva menligt inverka på den allmänna ekonomiska stållningen. Härmed vare dock icke sagdt att ju icke äfven vi anse, det möjligen allvarligare ansträngningar bort ske från finansministerns sida för att nedbringa utgiftsposterna; men vi tro att om dessa blifva af riksdagen fastställda i enlighet med regeringens förslag de böra betäckas på annat sätt än genom öfveruppskattande af de extra inkomster, som beräknas skola inflyta. Såsom vi i Lördagsnumret af vår tidning meddelade, beräknar den kongl. propositionen de ordinaris inkomsterna tör 1871 till 15,330,000 rdr rmt, hvilket utgör 286,300 rdr mindre än under år 1870 — en minskning som har sin törklaringsgrund i den skattelindring, som genom räntans och tiondens utgörande i penningar blifvit medgifven jordbruket. De ezxtraordinarie inkomsterna uppskattas till 27,550,000 rdr eller 200,000 rdr mera än i 1870 års budget, men denna ökning härleder sig endast från den föreslagna förhöjningen af bräavinalillverkningsasgiften med 10 öre, och om denna skatteförhöjning icke blir af riksdagen bifallen uppkommer en förminskning äfven i de extraordinarie inkomsterna. Hvad statsverkets utgifter under år 1871 beträffar, hafva vi redan meddelat att dessas belopp beräknas till 45,693,800 rdr, och då inkomsternas totalsumma är 42,880,000 rdr blir bristen i det egentliga statsverkets stat 2,813,800 rdr; men då K. M:t dessutom af riksdagen äskar ett belopp af 1,600,000 rdr till fortsättning af jernvägsarbetena mellan Karlstad och Arvika, att utgå under år 1870, samt af statskontoret och länsstyrelserna till belopp af 98,282 rdr förskotterado medel skola återgäldas, växer härigenom bristen i statsverket till 4,512,082 rdr rmt. De vid den kongl. propositionen fogade bilagor gifva upplysning om de ändamål, tör hvilka dessa utgiftsanslag tagas i anspråk, och lemne vi hår nedan efter dessa bilagor en redogörelse för de hufvudsakliga förändringar, som riksstaten i sina särskilda hufvudtitlar undergått. I första hufvudtiteln (kongl. hofoch sloltsstaterna) föreslås ingen förändring. Och då man utan tvifvel kan hoppas att icke genom särskild proposition något extra anslag skall begäras, lära de om ökade anslag till första hufvudtiteln gängse ryktena befinnas vara