Göteborgsposten – 25 januari 1870, sida 1

nesskakning, som förorsakats af de minnen hvilka så oväntadt blifvit väckta hos henne. — Jag kan så gerna gifva er några förberedande instruktioner i dag, sade hon i det hon återtog sin aflärsmessiga ton, och skall skrifva en anvisning på första månadens arfvode. Mr Larkspur dröjde ej att sätta fram bläck och penna. Hon skref en anvisning på åttio pund och undertecknade den ÅIIarriet Eden. — När ni framvisar denna skall ni få visshet om att utbetalningarne till er för framtiden skola vara säkra, sade hon. IIOn lemnade anvisningen till mr Larkspur, som betraktade den med latsad likgiltighet och bekymmerslöst stoppade den i fickan. — Nu är jag fördig mottaga era instruktioner, sade han. — För det första, sade Honoria, måste jag bedja er att aldrig vid något tillfälle försöka intränga i mina bevekelsegrunder, hvad jag än må fordra af er. — Det förstås. Jag har ingenting att göra med mina kunders bevekelsegrunder och bryr mig ej om dem. — Jag är glad att höra det, svarade Honoria. Den sak hvari jag behöfver er hjelp är högst sällsam, och den tid kan komma då ni nära nog skall tro mig vara vansinnig. Men hvad jag än må göra, buru hemlighetsfulla mina handlingar än måtte synas, så tänk alltid på att det ligger ett bestämdt mål under dem, och att hvarje tanke af min hjerna — hvarje steg jag tager skola sträfva till detta mål.