Göteborgsposten – 17 januari 1870, sida 1

af den vandringsman som åsett sir Oswalds likprocession — anletsdragen af den man som tagit emot brefvet på värdshusct i Raynham — anletsdragen af den man som i Ratcliff Highway var bekant under det betydelsefulla namnet Svarte Milsom. Det var denne man som väntade på Honoria Eversleigh i månskenet vid den lugna floden. Han gick henne till mötes då hon trädde in på gångstigen. — God afton, mylady, sade han. Jag förmodar att jag måste vara en så förnäm dame förbunden, för det hon kommer hit att möta en så simpel karl som jag är. Men det är dock litet underligt att ni måste komma hit ut i all hemlighet för att träffa en så intim bekantskap som jag är, då ni är egarinna af detder ståtliga slottet. Jag måste säga att det tyckes ovanligt hårdt att en man ej kan göra ett besök hos sin egen — — Tyst! utropade lady Eversleigh. Kalla mig ej vid den benämningen, om ni ej vill ingifva mig en djupare afsky än jag redan känner för er. — Det är ett ovanligt artigt språk af en ung qvinna till hennes — Honoria tystade honom med en åtbörd. — Jag förmodar det är er afsigt att draga någon vinst af detta möte? sade hon. — Det är just min bestämda afsigt, svarade mannen. — I så fall måste ni undvika att tala om det förflutna, ty annars får ni ingenting af mig.