Göteborgsposten – 17 januari 1870, sida 1

(c:a 170 rdr), så att någon särskild uttaxering ej skall behöfvas. Äfven häri uppenbarar sig det stora gagnet af en samverksamhetsförening, som på detta sätt, utan något slags egentlig uppoffring, kan i behofvets stund genast bispringa de sjuka med hjelp. Alldenstund man sökt framställa sjukkassans verksarchet i en ofördelaktig dager, må erinras, att den ännu aldrig behöft någon särskild uttaxering och ännu icke behöft röra på sin grundfond af 1000 rdr. Men deremot har den lindrat mången nöd och aftorkat mången tår, det kunna de bäst intyga, som i behofvets stund der erhållit hjelp. Naturligt är emellertid, att en dylik kassa bär sig bättre, ju större antalet af delegare är. Och då det är hvarje arbetares pligt att i detta fall så mycket som möjligt i helsans dagar betrygga sig och de sina, borde ock en hvar skynda att inskrifva sig i denna kassa, hvars verksamhet är så välsignelsebringande. — Inom handelsrörelsen hade slutinventering för 1869 egt rum. Dess resultat hoppades tal. kunna snart framlägga för föreningen. — Undervisningshurserna ha åter börjats efter jullofvet, och äro de såsom förut talrikt besökta. Det var en kär tanke för tal., att man till våren skulle kunna läta föreningen i dess allmänhet erfara frukterna af arbetarnes flit på detta område. Kurserna skola ökas snarast med en dylik i rättskrifning och på visst sätt med föredrag i statskunskap, hvilket ämnes betydelse tal. nu närmare utvecklade, till sist uppmanande medlemmarne att under veckan anteckna sig, på det lokalens storlek måtte kunna bestämmas. Föredragen skulle vara kostnadsfria. — Föreningens lässal besökes flitigare än någonsin och är rikt försedd med tidningar och tidskrifter. — Äfven biblioteket anlitas ifrigt. Sedan sista sällskapssammankonsten ha utlånats 1286 volymer. — Den vigtiga frågan om en folkbank har nu skridit så långt, att ett allmänt möte kunnat utlysas för slutligt afgörande om stadgarne. Dessa komma derpå att genast uppsändas till K. M:t för erhållande af sanktion. Aktieteckning skall omedelbart börja, så att möjligen denna nya institution skall kunna vara i verksamhet till våren, tack vare Utskänkningsbolagets kraftiga umderstöd. — Föreningens byggnad ligger medlemmarne numera varmare än någonsin om hjertat och måste i år början till byggnaden komma att göras, af hvilka proportioner den än må bli. Så mycket beror för föreningens utveckling derpå, att man ej längre får uppskjuta. Också har tal till sin glädje erfarit, huru man inom föreningen på skilda håll verkar för att närma sig målet. — Revidering af meulemmarnes motböcker med föreningen pågår f. n., och upp manade tal. en hvar att skyndsamt inlemna rester och motböcker. Religionsfrihetsfrågan. Till slutligt asgörande i grundlagsenlig form vid nu började riksdag föreligga tvenne förslag, som äsyfta att i betydlig mån upphäfva de inskränkningar, hvilka hittills företunnits i främmande trosbekännares politiska rättigheter, derigenom att till civila tjenster endast kunna nämnas sådana män, som äro af den rena Evangeliska läran och till riksdagsman endast den väljas som bekänner sig till kristenprotestantisk lära, Vid åtskillga föregående riksmöten och senast vid 1867 års riksdag har, då fråga förevarit om utvidgning af mosaiska trosbekännares rättigheter, den åsigt blifvit uttalad att dessa trosbekännare sjeltva icke äro intresserade af dylika reformer, emedan deras uppmärksamhet och deras sträfvanden mest aro riktade på materielt förvärf. Det har hufvudsakligen varit för att mot denna uppfattning inlägga en protest, som härvarande mosaiska församling ansett sig böra genom en deputation hos tvenne af den nya riksdagen här boende ledamöter -— gretve Ehrensvärd och hr Jul. Lindström — uttrycka sina farhågor och förhoppningar i afseende på den föreliggande retormtrågan samt anhålla att församlingen i dem mätte fluna tolkar, villige att låta dessa önskningar och tänkesätt komma till riksdagens kännedom. I Thorsdags fullgjorde de af nämnda församling utsedda deputerade, hrr Edy. Magnus, ÅA. Philipsson, J. P. Valentin, E. Delbanco, Em. Magnus, L. Benecke samt Ph. Leman, det uppdrag som blitvit dem anförtrodt; dervid jur. kand. Philipsson i egenskap af deputationens ordförande framförde ärendet i ordalag, af hvilka vi meddela följande: Oriktigheten af denna åsigt — att de mosaiska trosbekännarne sjelfve skulle vara likgiltiga föRT — I —LL RR —