Göteborgsposten – 15 januari 1870, sida 1

HDD — skall förmodligen åter gifva anhängarne af olika finansiella åsigter tillfälle att i ärlig fejd pröfva hvarandras krafter. Om vi skola bli vittne till jern väg sstrider kommer mera att bero på enskilda motionärers initiativ än på propositioner från regeringens sida, ty dessa lära, åtminstone hvad statsbanor beträffar, bli mycket begränsade. I huru vidsträckt mån understöd kommer att af regeringen begäras för enskilda banor, derom eger man sig ännu intet bekant. Skall väl den allmänna önskan om embetsverkens reorganisation vid denna riksdag hinna bli tillfredsställd? Olyckligtvis är detta mera att hoppas på, än att förmoda; men lyckligtvis hör också denna fråga till antalet af dem, hvilka icke kunna falla. Det är ett icke lätt utfördt uppdrag, som fallit på de mäns lott, hvilka fått sig anförtrodt att föra nationens talan i alla de mångfaldiga riktningar som ligga inom riksdagens verksamhetskrets. Valen anses dock i allmänhet hafva utfallit väl, och trenne års erfarenhet talar nu till förmån för den representationsform, som vid början af förflutna riksdagsperioden var opröfvad. Med förtröstan ser också nationen den riksdag, som i dag öppnas, till mötes, viss om att ide flesta fall det är nationens bästa män, i hvilkas händer representantkallet blifvit lagdt och att det redliga uppsåt, de grundliga insigter, som alltid funnits i vår riksförsamling, skola under den nya, men numera redan pröfvade arbets: formen verka med ännu större framgång än förut. Teater. Det nya originalstycket Kapten Gars af Ludvig Josephson gick i går för första gången öfver scenens tiljor inför en ganska väl besatt salong, ehuru det borde anstått Göteborgs publik att emottaga det med fullt hus. Stycket, sem är en rimmad s:akters komedi på ganska ledig, kanske stundom för ledig vers, tycktes slå an och hade obestridliga förtjenster, isynnerhet hvad angår intrigens behandling. Tredje akten är törträfflig och en glanspunkt i den svenska dramatiken, hvilken är nog tattig på alster inom den historiska komedien, att man måste vara den författare tacksam, som vill besluta sig för att odla detta fält. Tiden tillåter oss icke att här närmare redogöra för pjesen eller dess utförande, utan tillägga vi här blott, att den förra är väl förtjent af uppmärksamhet af vår publik, under det att det senare var i allmänhet lyckligt. Hr Ahlström inlade en omsorgsfullt definierad karakter i sin framställning af den unge konung Gustaf II Adolf, likasom han anlagt en särdeles god mask, der isynnerhet den historisk blifna glansen från ögonen nödigt framhölls. Den svåraste uppgiften att lösa, Katarinas af Pfaltz, hade fallit på m:ll Åbergs lott, som af densamma gjorde det möjliga. Hennes spel var energiskt, lifligt och pointeradt, men förf. syntes oss ha gått allt för härdhändt till väga med karakteren, som dock var en qvinnas. Hr Österberg, den gamle finske krigaren, hade en beav jour, såsom alltid i dessa kraftroller. Flera inropningar egde rum. Författaren helsades med lifliga applåder. Vid slutet at fjerde akten, en effektfull scen, aflägsnade sig en stor del af publiken, som trodde pjesen vara slut. Kanske förf. ej gjort så alldeles orätt, om han lemnat bort det ur flera synpunkter mindre lyckliga appendix, som utgjorde semte akten. Göteborgs Läkaresällskap firade igår sin högtigsdag med offentlig sammankomst, till bevistande af hvilken allmänheten blifvit inbjuden. Till en början upplästes af sekreteraren, d:r E. Wretlind, ärsberättelsen, af hvilken bl. a. in hemtades att sällskapets sammanträden under året varit särdeles talrikt besökta och att vid desamma äfven på förhand bestämda ämnen diskuterats samt att sällskapet under året icke förlorat någon af sina medlemmar, men deremot erhållit tvenne nya, neml. dr:ne Rob. Fries och Otto Torstensson. — Ur samma berättelse återgifva vi för öfrigt följande rörande sjukdomsförhållandena i Göteborg under förlidna året: Enligt läkarerapporterna ha under året inom staden förekommit 23,322 sjukdomsfall och 1108 dödsfall. Af de inskjuknade ha 1373 varit under 1 år. 4135 mellan 1 och 5 år, 3622 mellan 5 och 15 år samt 14,192 öfver 15 år. Af de döda ha 236 varit under 1 år, 254 mellan 1—5 år, 73 mellan 5—15 år och 545 öfver 15 år. De flesta sjukdomsfallen ha förekommit under April månad med en summa af 2638; de flesta dödsfallen uti Januari med en summa af 130; de minsta sjukdomsfallen uti September, då de utgjorde 1179 och de minsta dödsfallen uti Oktober, då de utgjorde 47. Tre större epidemier ha under året varit gängse, nemligen messling, koppor och nertfebrar. Messlingsepidemien förekom blott under första hälften af af året, enär den var ett arf från 1868. Den började då i Oktober och tog en hastig fart, så att December presenterade sig med 2300 messlingsfall, men epidemien gick lika hastigt tillbaka, ty Januari 1869 hade blott 285 och Februari blott 45 insjuknade, hvarefter sjukdomen uppträdde endast i spridda fall till fram på sommaren, då den upphörde. Såsom döde af messling eller följdsjukdomar deraf ha uppgifvits 165 under begge åren, hvilket af de inrapporterade sjukdomsfallen, 4600, utgör 3,36 procent. I sjelfva verket måste dock med all visshet mortalitetsprocenten anses vida lägre, enär en mängd sjukdomsfall förekommit, hvilka icke blifvit af läkare vårdade, hvaremot de som aflidit säkert temligen fulltaligt kommit under läkarevård. Å andra sidan kan visserligen dock sägas att sannolikt flera dödsfall af bronchitis och bronchitis eapillaris berott på föregången messling, men dessa synas dock ej varit många, då de deri under år 1869 dödes antal föga öfverstiger det för 1868. Kopporna förekommo äfven såsom epidemi un