Göteborgsposten – 12 januari 1870, sida 3

knutit med utländska penninginstitutioner, sätta dem nemligen i stånd att verkställa utbetalningar i utlandet på de flesta orter, ätven i fråga om större belopp. Det är då naturligt att remittenter, isynnerhet af smärre summor, hellre föredraga att ibanken ; mot en ringa afvift köpa ett papper, som står dem när som helst till buds, kan erhållas å hvilken point som helst och är af odisputabel säkerhet, än begagna sig ar de med större svårigheter och drygare kostnader förenade vexelköpen å börsen. Men de genom bankernas förmedling afsände eller indragna beloppen återfinnas tydligtvis icke i mäklarnes uppgifter, hvilka blott upptaga den vexelomsättning, som gått ; genom deras händer. I Att en innerlig vexelverkan förefinnes mellan : de volitiska och finansiella förhållandena, derå lemna de franska statspapperen ett slående bevis. Vi ha i i en föregående berättelse omnämnt, huruledes Ren:es vid ryktet om en parlamentarisk minister uppgingo till den icke på länge uppnådda höjden af 73 24. i Allt eftersom detta rykte vann ener förlorade i trovärdighet oscillerade äfvenledes kursen på Rentes, till dess slutligen åvägabringandet af ministeren Ollivier höjde noteringen till 74: 40; i hvars närhet kursen också bibehållit sig äfven om denna höga point ; icke kontinuerligt kunnat fortfara. i Veckoberättelserna från Paris och London af d. j 6 d:s gifva vid handen, att metallförrådet i franska banken utgjorde 1.215,263,511 francs (minskning 31,862,161) och i engelska banken 19,095.125 Å (minskning 100,901). Man kan förmoda att en stor i : i I ; I del af de uttagna summorne användts till de vanliga månadsliqviditationerne, hvilka i anseende dertill att månaden var årets sista antagit särskildt stora dimensioner. I sådant fall komma dessa belopp att snart åter ingå i bankerna. Diskonton har också allestädes en tendens till sänkning och ehuru t. ex. Londonerbanken ännu icke funnit skäl att nedsätta densamma under 3 46, å hvilken punkt den länge stått, diskonteras dock vexlar allmänt utom banken mot 27 a 28 4. Med nöje notera vi en jemn, om också långsam stegring i kursen på de förnämsta svenska fondpapperen såväl på IIamburgerbörsen som ock på den fondbörs, hvilken i vigt och betydenhet för vårt land kommer den sistnämnda närmast, nemligen Köpenhamns. Så visar det sig t. ex. att statslånet af 1866 — ett bland vårt lands i utlandet mest omtyckta värdepapper — på förra stället upphunnit och på senare öfverstigit 95 44. I England trädde från och med d. 1 Jan. en ny konkurslag i kraft. Förut har konkurslagstifningen derstädes varit så slapp att, såsom en tidning uttrycker sig, en cessionant derstädes blott behöfde passera igenom rättens cessionssal för att bli rentvagen. Blott om han gjort sig skyldig till bedrägeri eller srof vårdslöshet kunde efterkraf göras; i annat fali förklarades han löst från alla förbindelser, i hvilka han förut häftat, antingen dividenden i hans konkurs var stor eller liten. Numera har den bestämmelsen blifvit införd att dylik frihet från efteråt inträdande betalningsskyldighet i allmänhet endast må ega rum i det fall, att utdelningen utgör 50 procent. Första effekten af denna lag har varit att under förflutna årets sista dagar i England icke mindre än 527 personer skyndat sig att förklara sig insolventa, för att vid den katastrof, som de i allt fall ansågo vara oundviklig, undgå att lyda under den nya konkurslagen