Göteborgsposten – 12 januari 1870, sida 3

llandels-underrättelser Af en i örsen-Ilallek meddelad jemförelse mellan kurserna för å dervarande börs noterade värdepapper d. 31 Dec. 1868 och d. 31 Dec. 1869, finner man att alla svenska statsobligationer och äfven allmänna hypoteksbankens obligationer under sistförlidna året något stigit, hvaremot de särskilda hypoteksföreningarnes obligationer något fallit. Äfven å staden Göteborgs 13 4 obligationer skulle, enligt denna lista, en liten stegring af 4 hafva forekommit; men om man granskar den redogörelse, hvarmed tidningen beledsagar denna kurslista, framgår deraf att denna stegring måste vara alldeles nominel. Göteborgs 43 244 lån — yttrar neml. B. II. — är ett Lunbeliebtes Papier; när större summor af detsamma utbjudas faller det sig svårt att påträfta köpare, hvilka äro villiga att ens approximativt betala den noterade kursen. — Förklaringsgrunden till detta förhållande torde ligga dels deri, att beloppet af lånet är för litet för att kunna ådraga sig en allmän uppmärksamhet, dels också deri, att vår stad sedermera upptagit ett 5 26 lån, hvars obligationer i anseende till den högre räntesatsen blifvit mera begärliga och sålunda uttränga det äldre lånets obligationer ur den krets af spekulanter, hvilka hittills egnat uppmärksamhet åt desamma. Beträffande öfriga svenska vädepapper yttrar sig B. H. på följande sätt: Sbenska 11 94 statslanet af 1858-1560 var under året länge försummadt och omsättningen i detsamma inskränkt till ett minimum; dess kurs gick allmänt flera 92, tillbaka. Först under årets trenne sista månader visade slg någon begärlighet för dessa fonder, och detta isynnerhet på grund af order för främmande räkning, så att kursen åter höjde sig flera 7 och det föll sig svårt att effektuera ingående köpeuppdrag. Svenska 5 9, statslanet af 1866 har under årets lopp stigit 1 7 och har i allmänhet bibehållit den favör, som det redan förut egde. Svenska allmänna hypoteksbankens obligationer höra likaledes till det slags papper, i hvilka man på många håll gerna nedlägger sina kapitaler. Men vi bli från Sverige så rikligt försedda med dylika papper att en stegring i kursen först då kan väntas, när försäljningen ur första hand upphör. 4 4 obligationer utgifna af de särskilda svenska hypoteksföreningarne ha under årets lopp ansenlig! tillbakagått och vissa tider ha de så rikligt utbjudits att det var svårt finna köpare till dem. Under de senaste månaderna har likväl mycken efterfrågan försports och kursen har åter så pass stigit, att prisskilnaden emot förra året är obetydlig. Det skulle mycket fägna oss om de ofvan omtalade ordres till uppköp för främmande räkning, hvilka bidragit till kursens stigande, utgått från Sverige. För vår del tro vi nemligen att ett dylikt indragande af våra i utländskt mynt utgifna obligationer, när dessa betinna sig i ett oproportionerligt fallande, vore att föredraga framför det inhemska fondsystem, som man med all makt vill genomföra i vårt land, innan förutsättningarne för ett dylikt system finnas. En bland fördelarne vore också den att vid yppadt realiseringsbehof man egde en vidsträcktare marknad att tillgå. Vi meddelade nyligen en tablå öfver vexelomsättningen å härvarande börs under decenniet 1859 — 1869, som visade att denna omsättning de senaste åren betydligt minskats. Denna minskning torde icke så mycket bero på någon stagnation i handeln på platsen, som icke mer på åtskilliga andra omständigheter. Ökad inhemsk kapitaltillgång och det genom bankers inrättande framkallade billigare priset på penningar ha gjort det förut olofliga anlitandet af utländsk blankokredit mera obehöfligt, och de vexlar, som numera försäljas, representera vanligen verkliga affärer, medan tillförne deras utfärdande oftast hade sin grund endast i träfladt kreditaftal. Liksom antalet af vexelsäljare minskats, så har också i 1 antalet af vexelköpare, fastän af annan grund, aftagit. De förbindelser våra härvarande bankinrättningar, synnerligast Skandinaviska kreditaktiebolaget,