Göteborgsposten – 12 januari 1870, sida 2

oh rån Utlandet. Att den gode Bismarck nu åter öfvertagit utrikesportföljens jonglerier i Preussen, eller, såsom man älskar att kalla det, Nordtyskland, visar sig af flera tecken, men närmast i det nya udningskäbbel, som börjats i de resp. preussiska och österrikiska tidningarne, hvilka en tid förhållit sig någorlunda tysta och lugna, men nu åter begynt med sina kalomnier. Den i Österrike rådande betänkliga ministerkrisen begagnas af Preussen, enligt v. Beusts organer, till att väcka split och förvirring i Österrike. Preussiska agenter och preussiska pennor, säga de, utveckla en stor verksamhet, för att förgifta den allmänna meningen i Österrike, och likasom de sökte att på sin tid förebygga en förlikning med Ungern, så upphetsa de nu irynnerhet czecherna och tyskarne emot hvarandra, Flera af de ledande tidningarne i Prag ha under sista tiden fört ett försonligare språk och låtit förstå, att czecherna kunde låta sin protest mot författningen falla, om de blott erhölle garantier tör, att tyskarne ej skulle vara enväldiga inom regeringen i Wien. På dessa tillmötes gående yttranden svara de at Preussen köpta pennorna med de ifrigaste uppmaningar till den ädla böhmiska nationen om, att den för all del ej skulle gifva efter för tyskarne, emedan dess tid helt säkert snart skall vara inne, om den blott håller i sig. Inom det tyska lägret heter det deremot fråp samma håll, att tyskarne för all del icke skola göra den czechiska nationaliteten någon eftergift och svika sin heliga mission, d. v. 8 germaniseringen i Böhmen. Det är samma strid, som föres i regeringen, men ovisst är ännu, hvad utgången deraf skall bli. Under det man i Österrike sålunda klagar öfver, att Preussen agiterar, för att försvåra denna nationalitetstvist, yttrar sig deremot i Ungern stor fruktan för Ryssland. General Tiärr har nyligen uttalat sig härom, och hans tal har väckt stort uppseende. Så skrifves det från Pesth d. 5 d:s: General Tärr anlände i går eftermiddag till Arad, der borgmästare Aczel och många. ansedda innevånare emottogo honom på baugården. Kl. 4 infann han sig i rådhusets sal, der han mottogs med hänförelse. Törr framhöll i sitt tal, att den ryske generalen Fadejew offentlig ggjort en betydelsefull artikel, hvari denne bögt uppsatte ryss rent ut sade, att Ryssland måste göra det till sin politiska hufvuduppgift att sönderstycka Österrike och Ungern, och detta stod att läsa i en rysk tidning, som utkom under rysk censur. Det är, fortfor Tärr, politisk blindhet att icke se denna fara, det är förräderi att ej vilja se henne. Vi måste bekämpa den agitation, som importeras utitrån. I det inre ha vi städse fästat afseende vid alla berättigade fordringar, som stödja sig på nationaliteten, derom vittnar vårt hundraåriga bestånd, och vi vilja lika litet nu som förr absorbera nationaliteter. Tron mig, Polen skulle vara den bästa förmuren mot Ryssland. En annan ganska märklig upplysning om det ingalunda alltför vänliga farhållandet mellan Österrike och Ryssland, lemnar oss ett bref från Konstantinopel i den ryska Moskwa Tidning, enl. hvilket den ryska ambassadören derstädes, general Ignatiew, sport viziren om, huruvida det låge någon sanning i uppgilten om, att ett försvarsfördrag afslutats mellan Turkiet och Österrike. Ali Pascha svarade att uppgitten var oriktig, men att underhandlingar f. n. pågå om en konvention lik den mellan Turkiet och Grekland, för att sätta de båda makterna i stånd att handla gemensamt mot friskarorna på deras resp. områden. Brefskrifvaren anmärkte, att detta svar ej borde tillfredsställa, ty det kunde lätt hända en dag, att en österrikisk general begagnade sig afen paschas vanliga vårdslöshet, tör att besätta en Turkisk provins vid Österrikes gräns och sätta sig så fast i densamma, att det skulle vara svårt att få honom derifrån ... och hvarför, här kommer finten, ER er R